Gustav III på besök i Sergels ateljé
Konstnär/Tillverkare
Material / Teknik
Måtth x b: Mått 20 x 16 cm h x b: Passepartout 42 x 55 cm h x b x dj: Ram 47 x 60 x 3,5 cm
InventarienummerNMH 514/1875
FörvärvInköp 1875
Andra titlarTitel (sv): Gustav III på besök i Sergels ateljé Tidigare (sv): Gustav III om morgonen när han kommer till min ateljé Etikett (sv): Gustav III åm morgonen när han komm i mitt atelier Tidigare (en): Gustav III in the Morning Visiting My Studio
BeskrivningBeskrivning: Sergel har här skildrat Gustav III i lågskor, iförd knäbyxor och långrock. I ena handen håller han en promenadkäpp, s.k. spanskt rör och på huvudet, djupt neddragen en stor bredbrättad hatt för att majestätet skulle kunna röra sig inkognito på Stockholms gator. Scenen är troligen helt autentisk. Den spanske greven Miranda var själv vittne till hur Gustav III helt utan några ceremonier besökte Sergel i hans ateljé. Res. Katalogtext: (av Ulf Cederlöf, ca 2015) Vattenmärke: nederdelen av cirkel med bokstäverna IB flankerade av lagerkvistar. Påskrift (egenhändig) blyerts och brunt bläck: Gustaf III Gustaf III. åm mårgonen när komm i mitt atelier. Påskrift (sekundär) verso med brunt bläck och blyerts: No 7./2. Proveniens: Sergels kvarlåtenskap 1814. Inköp NM 1875 från bildhuggarens ättlingar. Utställd: Stockholm 1973, kat.nr 248. Hamburg 1975, kat.nr 65. Köpenhamn 1976, kat.nr 80. Stockholm 1976, kat.nr 61. Stockholm 1990, kat.nr 66. Litteratur: Göthe 1898, p. 191.Kruse 1909, p. 3, nr II:4. Looström 1914, p. 35, pl. 16. Antonsson-Jungmarker 1945, p. 23, nr 18. Bjurström 1955, p. 24, fig. 23. Bjurström 1975, p. 154, kat.nr 65 kat, Bjuström 1976a, p. 75, kat.nr 80. Bjurström 1976b, kat.nr 61. Bjurström-Cederlöf 1979, p. 34, nr 1E3. Cederlöf 1990, p. 91, kat.nr 66. Olausson 2004, p. 25, fig. 7. Kommentar: sommaren 1779, när beteshagar och slåtterängar som bäst stod i fullt flor, satte Sergel åter sin fot på svensk mark efter att ha vistats tolv år utomlands. Sedan länge föregången av sitt rykte slussades han morgonen den 5 juli tillsammans med medaljgravören Carl Gustaf Fehrman (se kat.n:ris 53 och 71), landsmannen och kollegan som arbetat i hans romerska ateljé, via en genväg genom kungens garderob in till den ivrigt väntande Gustav III ute på Drottningholms slott och presenterades av överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz för kungen. ”Han och majestätet talte mycket om dess konst”, skriver den flitigt noterande hovfunktionären Gustaf Johan Ehrensvärd i sina dagboksanteck- ningar. (1) Från samma källa får vi också veta att majestätet brann av iver att få se de skatter bildhuggaren fört med hem från Rom. Redan fem dagar senare, den 10 juli, meddelar Ehrensvärd att kungen uppsökt Sergel och funnit honom i full färd med att packa upp ”dess vackra Apollon, imiterad efter efter antiquen, dess makalös Faune samt Psyche och Kärleken”. (2) Trots rekommendationer från Adelcrantz att lämna Sergel ifred, så att han i lugn och ro kunde befria alla sina konstverk från packlårarna, kunde Gustav III ändå inte riktigt hålla sig borta från sin bildhuggare. Redan den fjortonde, d.v.s. fyra dagar senare, återkom han. Denna gång för att beskåda några av de antikviteter och konstföremål Sergel köpt in i Italien för majestätets egen räkning. Det skulle genom åren bli många liknande överraskande kungliga besök. (3) Ett av dessa har Sergel dokumenterat i ovanstående teckning. Vi ser majestätet trippa fram med lågskor, iförd knäkorta byxor och lång rock, en s.k. cardogan. Ena handen håller han djupt nedkörd i fickan, den andra greppar om ett spanskt rör eller smäcker promenadkäpp. På huvudet, djupt nedkörd över pannan, bär han en enorm bredbrättad hatt, antagligen för att han vid dessa tillfällen hoppades kunna uppträda inkognito på Stockholms gator. Det talar för att teckningen utförts först en bit in på 1780-talet, då Sergel efter att i början ha varit inhyst i närmast ett genomgångsrum på Stockholms slott fått flytta in i mer ändamålsenliga arbetslokaler uppe vid Hötorget i anslutning till det gamla gjuteriet vid Rännarbanan. (4) Noter: (1) För redogörelsen kring Gustav III:s första möte med Sergel och hans senare besök hos bildhuggaren under juli månad 1779 se: J. G. Ehrensvärds dagboksanteckningar förda vid Gustav III:s hov, utgivna av E. V. Montan 1877-1878, vol. I, pp. 228, 232-233 och 237. (2) ”Apollo” som omnämns är identisk med den ”Apollino” som finns uppställd i Pelarsalen på Stockholms slott. En kopia Sergel i början av 1770-talet utförde i marmor efter en hellenistisk efterbildning i Villa Medici, Rom, av Praxiteles ”Apollo Lykeios”. Se vidare G. Göthe, Johan Tobias Sergels skulpturverk, Stockholm 1921, p. 48, nr 21. Gruppen ”Psyche och Kärleken” identisk med den välkända framställningen av ”Amor och Psyke” i Nationalmusei samlingar (inv.nr NM Sk 359). Ursprungligen beställd av Ludvig XV åt sin mätress Madame du Barry, men efter den franske kungens död 1774 övertagen och slutförd för Gustav III:s räkning. (3) Så berättar t.ex. den sydamerikanske revolutionären och generalen Francisco de Miranda om hur han under sitt uppehåll i Stockholm hösten 1787 helt oförhappandes råkade stråla samman med Gustav III i Sergels ateljé. Se vidare: Miranda i Sverige och Norge, General Francisco de Mirandas dagbok från hans resa september-december 1787, utg. av S.Rydén, Stockholm 1950, pp. 108, 113. (4) Problemen i början med att skaffa Sergel en lämplig ateljé bottnade i att Konstakademin erhållit nya lokaler i en fastighet vid Rödbodtorget donerad av styckgjutaren Gerhard Meyer och att dessa som bäst var under ombyggnad och renovering. I ett brev från den 29 november 1779 ställt till sin kammarherre Evert Taube beklagar Gustav III de rådande bristfälliga förhållandena och påpekar att ”för övrigt har Sergel alls ingen ateljé och det finns ej något utrymme han kan erhålla i det hus som för närvarande disponeras av Akademien. Som ateljé har man på kungliga slottet givit honom något som mer liknar en förstuga än ett rum, där alla passerar, vilket stör honom oerhört”. Brevet i Stafsundsamlingen, Riksarkivet (sign.……). I utdrag och franskt originalskick publicerat av R. Josephson i Sergels fantasi, I, Stockholm 1956, p. 275.
Utställd
Avbildad person
MotivkategoriPorträtt
Samlingskategori
Sakord
Nyckelord