Gustav III:s kröning. Ofullbordad

Ytterligare textWebbtext (Beskrivning): Bildens centralgestalt är kung Gustav III. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Till vänster står adeln, ovanför dem borgarna, bakom tronen präster och längst till höger bönder. Kröningsscenen är inbäddad i ett disigt, gråblått solljus och djupt gröna och gråbruna färgtoner dominerar. Det nedre högra hörnet av målning är bart. Duken syns och på den några kraftiga skissartade linjer. Färgen verkar dessutom bubblig och på flera ställen hoptorkad till en seg gråsvart beläggning. Trots detta uppfattas Kröningstavlan av många som ett av svensk konsts stora mästerverk. Den är målad av konstakademins dåvarande direktör, hovmålaren Carl-Gustav Pilo. Man ser honom bland bönderna, längst upp till höger. En rundlagd man som bjuder sin vän och konstnärskollega Elias Martin på snus. I andra handen håller han en silverkrycka. Pilo började med att ge duken en gulbrun undermålning på vilken han löst tecknade upp figurer och rumsbildning. För att ge de skuggade partierna en djupare klang fyllde han i dessa med ett tunt lager asfalt. Och det är på grund av asfalten som färgen idag ser bubblig och rinnig ut. Målningen har exponerats för solljus eller annan värme som gjort att asfalten kokat och färgen börjat glida. På vissa ställen har den underliggande färgen dessutom trängt igenom övermålningen så att till exempel ansikten blivit fördubblade. Pilo hade arbetat på tavlan i nästa tio år när Gustav III sköts på Operan 1792. Året därefter 1793 dog Pilo själv. Målningen var då ofullbordad. Generationer av besökare har genom åren fascinerats av den.