Nationalmuseum is Sweden's museum of art and design, founded in 1792, which makes it one of the oldest public museums in Europe. The collections of more than 700.000 objects comprise of painting, sculpture, drawings and prints from 1500-1900 and applied arts, design and portraits from early Middle Ages up until present day.

Here are some of the highlights.

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum och grundades 1792 vilket gör det till ett av Europas äldsta konstmuseer. I samlingarnas över 700.000 föremål finns måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900. Samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig fram till idag.

Här är några av museets höjdpunkter.

See some of the highlights from our collection!

Introducing the collections

Vad finns på Nationalmuseum?

Nationalmuseum’s collections are regularly expanded with new acquisitions. Here, we highlight some of the most interesting additions from the past few months.

Nationalmuseum receives no state funds with which to acquire design, applied art and artwork; instead the collections are enriched through donations and gifts from private foundations and trusts.

Nationalmuseums samlingar är under ständig utveckling och utökas kontinuerligt med nya förvärv. Här lyfter vi fram några av de mest intressanta tillskotten från de senaste månaderna.

Museet har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel.

The collections are constantly evolving. What is new since last?

Samlingarna utvecklas ständigt.  Vad har tillkommit sedan sist?

New acquisitions!

Nytt i samlingarna

The Nationalmuseum collections of paintings comprise some 11,000 works. The prominent collections of Dutch 17th century art and French 18th century art include many masterpieces, such as Rembrandt’s ”The Kitchen Maid” and Watteau’s ”The Love Lesson”.

I Nationalmuseums samlingar av måleri ingår drygt 11 000 verk. De framstående samlingarna av holländsk 1600-talskonst och fransk 1700-talskonst innehåller flera mästerverk, som Rembrandts Kökspigan och Watteaus Kärlekslektionen. Ett intressant och udda inslag är den betydande samlingen av ryska ikoner.

Se den äldre konsten som nu är utställd på Nationalmuseum.

Old master paintings

Äldre måleri

The Nationalmuseum collections of paintings comprise some 11,000 works. Beside the old masters is here a prominent collection of 19th and early 20th century art. Nationalmuseum has several works by the French impressionists as well as from the Danish golden age, but the Swedish art is particularly well represented. Here are many of the most well known highlights from Swedish art history, such as Alexander Roslin’s ”The Lady with the Veil” and Anders Zorn’s ”Midsummer Dance”.

I Nationalmuseums samlingar av måleri ingår drygt 11 000 verk. Förutom den äldre konsten finns här också en betydande samling från 18- och det tidiga 1900-talet. Museet har ett flertal målningar av franska impressionister och verk från den danska guldåldern. Den svenska konsten är särskilt väl representerad. Här finns flera av den svenska konsthistoriens höjdpunkter, som Roslins ”Damen med slöjan” och Zorns ”Midsommardans”.

Se 1800-talskonsten som nu är utställd på Nationalmuseum.

19th century paintings

Måleri från 1800-talet

Nationalmuseum houses the world’s largest collection of miniatures. It comprises more than 5700 objects, mainly portraits, painted by Swedish and other European artists from the 16th century until the 1930s.

Miniatyrmåleriet har alltid fascinerat genom sin intima karaktär. Små avbildningar att bära med sig, att fästa på sina kläder, eller att samla i kabinett gav en närhet till de avbildade – oavsett om det var familjemedlemmar eller regenter. Den lilla skalan krävde också en oerhörd hantverksskicklighet hos konstnären för att fånga porträttlikheten med så delikata penslar och pigment. 

Nationalmuseum hyser världens största samling av miniatyrmåleri. Den består av dryga 5700 miniatyrer, huvudsakligen porträtt, vilka är utförda av svenska och andra europeiska konstnärer från 1500-talet fram till mitten av förra århundradet. Det märkvärdiga med denna samling är kanske inte så mycket mängden som djupet och bredden. Ingen annan är lika representativ för det europeiska miniatyrmåleriet  även om det inte saknas andra stora internationella kollektioner. 

One of the world's most prominent collection of miniatures.

En av världens mest betydelsefulla samlingar.

Miniatures

Miniatyrer

I Nationalmuseums samlingar av skulptur finns tusentals verk från olika tider. Förutom de skulpturer som visas i Nationalmuseums byggnad på Blasieholmen i Stockholm, ansvarar museet också för samlingarna vid tre separata skulpturmuseer av stort kulturhistoriskt intresse: Gustav III:s Antikmuseum i Kungliga Slottet, Orangerimuseet vid Ulriksdals slott och Museum de Vries vid Drottningholms slott. 

När Nationalmuseum öppnade 1866 utgjordes kärnan i skulptursamlingen av de verk som ingått i det äldre museum som varit inrymt i Kungliga Slottet. Genom bland annar Gustav III:s samling, inköp och donationer av nyare skulpturer under 1800- och 1900-talen fick ett stort antal verk av ledande svenska skulptörer plats i museets samling. Hit hör till exempel Johan Tobias Sergel, Johan Niklas Byström, Bengt Erland Fogelberg och Per Hasselberg. I samlingarna finns även avgjutningar av klassiska antika skulpturer och en betydande samling utländska skulpturer från medeltiden fram till 1900, av exempelvis Francesco Laurana, Giovanni Bologna och Adriaen de Vries.

Svensk och utländsk skulptur från renässansen och framåt.

Sculpture

Skulptur

Apart from the miniature collection is here a selection of the museum’s objects of vertu, such as jewellery and other accessories, among them boxes and pocket watches. It does not focus mainly on materials and techniques but on artistic design from 1650 up until the present day. The historical and social contexts are intimately linked with design. The collections of jewellery range from past eras until the present, even though focus is placed on what is modern and contemporary. 

Förutom minatyrer visas ett urval av museets preciösa föremål, såsom smycken och andra accessoarer, däribland dosor och fickur. Det handlar inte främst om material och teknik utan om konstnärlig form från 1650 och fram till vår egen tid. De historiska och sociala sammanhangen är nära förbundna med formen. Smycken och andra accessoarer har varit viktiga för bärarens identitet och status. Samlingarna av smycken spänner från äldre tid till våra dagar även om fokus ligger på de moderna och samtida. Välkommen till en skattkammare av modernt snitt och njut av ögonfröjden! 

The treasury

Skattkammaren

Svensk design har i hög grad präglats av idén om den vackrare vardagsvaran, det vill säga en produkt som är så funktionell och estetiskt tilltalande att den fungerar lika bra till vardag som till fest. En förutsättning är att varan formges av konstnärer / designer och tillverkas industriellt så att den kan köpas av breda konsumentgrupper till ett rimligt pris. 

Under 1920-talet uppstod en reaktion mot de vackrare vardagsvarorna. Kritikerna ville värna om hantverkskunnande och konstnärlig individualitet. Inspiration hämtades från traditionen och föremålen var ofta exklusiva lyxobjekt, kallade Swedish Grace. Orrefors graverade glas, designade av Simon Gate och Edward Hald, beundrades internationellt, liksom dekorativa gjutjärnsföremål från Näfveqvarns bruk i design av Anna Petrus och Ivar Johnsson. 

Med Stockholmsutställningen 1930 slog modernismen igenom på bred front, vilket innebar att rationellt formgivna och industriellt tillverkade föremål åter premierades. Många, både politiker och intresseorganisationer, ansåg att svenska hem skulle inredas med modern svensk design. En orsak var att underlätta kvinnornas arbete i hemmet. Den tid som sparades med hjälp av t.ex. Alvar Lennings köksassistent för Electrolux förväntades kvinnan nyttja till att yrkesarbeta eller uppfostra sina barn. Bengt Edenfalk Allglas för Kooperativa förbundet 1968, passade alla drycker, från vin till mjölk, vatten och öl. Margareta Hennix blomkruka av plast gick inte sönder om man tappade den i golvet. Dessa praktiska aspekter på design började kritiseras. Fanns det inte plats för fantasi? 

Med 1980-talets postmodernism tog designvärlden ett kliv närmare konstvärlden. En möbel kunde lika gärna vara en skulptur – en stol för ögat och inte för rumpan – som Jonas Bolins Betongstol för Källemo 1981. Sedan millennieskiftet 2000 design för hållbar utveckling varit i fokus. Den svenska elmotorcykeln Kalk är ett exempel på hur ny teknik kan minska miljöpåverkan. 

See modern and contemporary applied arts.

Se det moderna och samtida konsthantverket.

Design from 1900 until today

Design från 1900 till idag

The 18th century marked a peak in the artistic relationship between France and Sweden. French art was very influential in Sweden, and conversely a Swedish count, Carl Gustaf Tessin, played a significant role in the artistic life of the French capital for a brief but intense period.

Tessin served as Swedish ambassador in Paris from 1739 to 1742. In this role, he was involved in top-secret political negotiations, but the enduring legacy of his time in France was the extensive contacts he made in the art world and the many works of art he acquired. The collection now belongs to Nationalmuseum, where it is one of the crown jewels.

Among the artworks are paintings by François Boucher and Jean-Siméon Chardin and drawings by Domenico Ghirlandaio, Raphael, Albrecht Dürer, Peter Paul Rubens, Rembrandt, Nicholas Poussin and Antoine Watteau.

1700-talet är en höjdpunkt i de konstnärliga relationerna mellan Frankrike och Sverige och fransk konst hade ett stort inflytande i Sverige. På motsvarande sätt spelade den svenske greven Carl Gustaf Tessin en betydelsefull roll i franskt konstliv i Paris under en kort men intensiv period.

Tessin var svensk ambassadör i Paris åren 1739 till 1742. Uppdraget rörde hemliga politiska underhandlingar, men det som fått bestående resultat är hans omfattande konstnärliga kontakter och många konstinköp. Ingen annan enskild samling skapad i Paris under 1700-talet är lika väl bevarad som Tessins och den dokumenterar konstens och konstsmakens utveckling under rokokons höjdpunkt. I dag finns den på Nationalmuseum.

Carl Gustaf Tessin's collection

Carl Gustaf Tessins samling

Desprez – Voyage pittoresque

The selection of coffee cups shown were in the collection of the banker Sven Gösta Kellgren (1894–1976). He donated them to Gustavsberg’s porcelain museum, now part of the Nationalmuseum. The cups are from the turn of the 19th century and are in porcelain, hand-painted and gilt. They are small works of art, with landscapes, cityscapes, portraits, still lifes, mythological narratives or classical ornaments.

Urvalet av kaffekoppar som visas här ingick i banktjänstemannen Sven Gösta Kellgrens (1894–1976) samling. Han donerade dem till Gustavsbergs porslinsmuseum som idag är en del av Nationalmuseum. Kopparna är tillverkade vid sekelskiftet 1800. De är gjorda av porslin, handmålade och förgyllda. Alla kopparna är små konstverk med landskap, stadsmiljöer, porträtt, stilleben, mytologiska berättelser eller klassiska ornament.

Coffee cups

Kaffekoppar

Figurines were particularly disdained in the 20th century by those who celebrated simple designs and practical function. Today, as in the 18th century, the ability of objects to tell stories is appreciated. Vacuum Cleaning Lady by Gittan Jönsson tells us about Western women, oppressed by patriarchal social structures and by unseen (second) jobs. And yet she is rebellious and proud. She pushes her way with
dignity through life and other dusty corners.


Figuriner fick särskilt låg status under 1900- talet hos dem som hyllade enkla former och praktisk funktion. Numera, liksom på 1700-talet, uppskattas föremålens förmåga att förmedla historier. Dammsugerskan av Gittan Jönsson berättar om den västerländska kvinnan, förtryckt av patriarkala samhällsstrukturer, av osynliggjort (dubbel)arbete. Ändå är hon rebellisk och stolt. Med värdighet plöjer hon sig fram genom livet och andra svårstädade utrymmen.

2010-present Our Age Annotated

2010-idag Samtiden kommenterad

This realistic object evinces a relationship with several 1970s artisans’ recreations of everyday objects. But "Äggmacka i Big Pack", of glazed earthenware, can better be described as part of a strategic artistic research effort into boundaries and hierarchies of materials. What is applied art? What can be seen as sufficiently prestigious to portray? In 2010 there were two doctoral students in applied arts. Frida Hållander was one of them.


Släktskap med flera konsthantverkares återskapande av vardagliga föremål under 1970- talet kan kopplas samman med det här realistiska föremålet. Men "Äggmacka i Big Pack" i glaserat lergods är mer en del i en strategisk konstnärlig forskning kring gränsdragningar och materialhierarkier. Vad är konsthantverk, vad kan räknas som tillräcklig status att gestalta. 2010 fanns två doktorander i konsthantverk. Frida Hållander var en av dem.
 


2010-present Artistic Research

2010-idag Konstnärlig forskning

Britain’s Barnaby Barford is a ceramicist who has revived the figurine as an artform and conversation piece. Figurines had a high status until modernism’s practical ideals took over. These items are part of the "Park Life" table setting, inspired by 17th and 18th century settings featuring magnificent garden landscapes in sugar or porcelain. He has remodelled figurines, creating ornaments that are half bird, half human child. Beautiful and absurd.

 

Britten Barnaby Barford är en av de keramiker som återupptäckt figurinen som konstform, berättare och samtalsämne. De hade hög status innan modernismens praktiska funktionstänkande ställde dem i skamvrån. De här delarna ingår bordsuppsatsen "Park Life" som är inspirerade av 1600- och 1700-talets dukningar med storslagna trädgårdslandskap i socker eller porslin. Barford har återbrukat av figuriner och skapat nya berättelser med ornament som är hälften fågel, hälften människobarn. Vackert och absurt.

2000-2010 Figurines Returns

2000-2010 Figurinernas återkomst

It took five years to produce the 2200 pieces of the Swan Service, ordered in 1737 by Count Heinrich Brühl (1700–1763), finance minister in Saxony and director of the Meissen factory. Chinese porcelain was a coveted collector’s item in Europe from the 16th century on. Faience copies were made, and only in 1708 was Meissen able to manufacture porcelain – with strong Chinese influences. The white, thin, expensive material was known as “white gold".


Det tog fem år att producera Svanservisen med dess 2 200 delar, beställd 1737 av greve Heinrich Brühl (1700–1763), finansminister i Sachsen och Meissenfabrikens direktör. Porslin från Kina var exklusiva samlarobjekt i Europa från 1500-talet och framåt. Det kopierades i fajans i Europa och först 1708 lyckades man i Meissen framställa porslin – starkt influerat av det kinesiska. Det vita, tunna och dyra materialet kallades ”det vita guldet”.


1700-1750 The White Gold

1700-1750 Det vita guldet

The terms ’porcelain’ and ’china’ quickly became a fashion, and were used to increase sales of all sorts of ceramics. In Europe, the blue and white decoration on Chinese porcelain had been associated with the terms since the 17th century. Delft china, from the Netherlands, used faience decorated with blue to imitate genuine china. When Rörstrand applied for a manufacturing permit in Stockholm in the 1720s, it called the activity “Porcellain Manufactur Werk‏‎‟.

Ordet porslin blev snabbt ett modeord som användes för att öka försäljningen av all sorts keramik. I Europa hade ända sedan 1600-talet den blåvita dekoren på kinesiskt porslin varit starkt förknippat med begreppet. Delftporslinet, från nederländska Delft, i blådekorerad fajans, imiterade porslinet från Kina. Porcellain Manufactur Werk kallades verksamheten när Rörstrand i Stockholm under 1720-talet ansökte om att få starta tillverkning. 

1700-1750 Inspiration from China

1700-1750 Inspiration från Kina

Everyone dreamt of being able to make porcelain, which was the height of fashion. Rörstrand was founded in 1726, but the first company to succeed was Marieberg, in 1758, The factory then made soft-paste porcelain during the 1760s. Just over 15 years later items of the coveted hard porcelain could finally be produced. The pioneer products were often given neoclassical forms, inspired by ancient columns, garlands and pine cones.

Man drömde om att kunna tillverka porslin - tidens modematerial. År 1726 startades Rörstrand. Men först med att lyckas blev Marieberg, 1758, där man under 1760-talet tillverkade mjukt porslin, så kallat frittporslin. Drygt femton år senare kunde man äntligen producera föremål i det statusladdade hårda materialet porslin. Spjutspetsföremålen i produktionen gavs ofta nyklassiska former med inspiration från antika kolonner, girlanger och pinjekottar.

1750-1800 Swedish Production

1750-1800 Svensk produktion

Flintgodset uppfanns i England och blev den stora tekniska nyheten i den keramiska industrin under 1700-talet. Godset var tunnare och lättare än fajans, dessutom billigare att producera. Från 1750-talet tillverkades flintgods vid flera fabriker men mest betydelsefull var Josiah Wedgewoods fabrik. Materialet blev snabbt populärt i hela Europa och fabrikerna kopierade varandras former. Långt in på 1900-talet fortsatte flintgodset att dominera.

1800-1850 Creamware in Europe

1800-1850 Flintgods i Europa

Printed decorations on faience were used in Sweden from the 1760s, with patterns that were easy to adapt to current fashions. Patterns were copied, and sometimes ready-engraved copper plates were bought from Britain. Rörstrand began printing on creamware in the 1810s, and on a larger scale on blue services in the 1820s. The Turkish blue service had a design inspired by rococo revival silver models and modern decorations with oriental scenes.

Tryckta dekorer på fajans användes i Sverige från 1760-talet, med mönster som var lätta att anpassa till rådande modetrender. Mönster kopierades, ibland köptes färdiggraverade kopparplåtar från England. Rörstrand började trycka dekorer på flintgods under 1810-talet och i större omfattning på serviser i blått under 1820-talet. Servisen Turkiskt blått fick en form inspirerad av silvermodeller i nyrokoko och modern dekor med orientaliska scener. 

1800-1850 Printed decor

1800-1850 Tryckt dekor

1850-1900 Turn to History!

1850-1900 Vänd dig till historien!

Formgivaren Gunnar Wennerberg inspirerades av idéer hos Arts and Crafts-rörelsen i England. Skönhet i hemmet − omsorgsfullt formgivna möbler, serviser, textilier − skulle erbjudas vanliga människor. Servisen Gullviva för Gustavsberg var en av flera handmålade serviser. Dock så dyra att tillverka att endast ett fåtal hade råd att köpa. Med den nya dekortekniken kromotryck pressades tillverkningskostnaden, serviserna blev tillgängliga för många fler.

1850-1900 Swedish Art Nouveau

1850-1900 Svensk jugend

År 1854 öppnade Japan gränserna mot utlandet. Inflytandet blev stort över såväl bildkonst som konsthantverk. Man fascinerades av att den japanska keramiken inte var perfekt utan processen delvis var styrd av slumpen. Keramik blev inte längre enbart nyttoföremål utan även konstobjekt. Svensken Nils Barck, bosatt i Frankrike, inspirerades av detta nya tänkande och ägnade sig främst åt högbränt stengods, starkt påverkad av den östasiatiska keramiken. 

1900-1910 Ceramic Art

1900-1910 Konstgods

At the height of the First World War Svenska Slöjdföreningen decided to encourage makers of utility goods to collaborate with artists. Massproduced goods would be given a prettier, more appealing design and thus help lift “ordinary folk” out of a deprived existence. Wilhelm Kåge’s Liljeblå service for Gustavsberg was presented at the Homes Exhibition of 1917. As it turned out, though, Sweden was not yet ready for such proactive taste training. 

Mitt under brinnande krig bestämde sig Svenska Slöjdföreningen för att uppmuntra tillverkare av bruksföremål att samarbeta med konstnärer. Masstillverkade varor skulle få en vackrare, skönare form och skulle då bidra till att ”vanligt folk” lyftes ur en påver tillvaro. Servisen Liljeblå av Wilhelm Kåge för Gustavsberg, presenterades på Hemutställningen 1917. Dock visade det sig att tiden ännu inte var mogen för en sådan aktiv smakfostran.

1910-1920 Better Things for Everyday Life

1910-1920 Vackrare vardagsvara

The 1910s brought a change of focus in ceramic arts. Where native plants might previously have been studied for patterns and forms, influences were now of the exotic and historical. Wilhelm Kåge discovered Persian ceramics and was inspired; shown here is a jar with a lid. Their impressions produced an unexpected mix of exotic pomegranates and Dalecarlian kurbits garlands. Designs were often borrowed from the Baroque. 

1910-talet innebar att den keramiska konsten bytte fokus. Tidigare hade exempelvis inhemska växter studerats för dekorer och former. Nu influerades man i stället av det exotiska och historiska. Wilhelm Kåge upptäckte den persiska keramiken och blev inspirerad; här en burk med lock. Intrycken resulterade i en överraskande mix av exotiska granatäpplen och Dalarnas kurbitsmåleri. Formerna lånades nu ofta från barocken.

1920-1930 Inspiration from Folk Art

1920-1930 Folkkonst inspirerar

The term “Swedish Grace” was coined by the journalist P Morton Shand at the 1925 World’s Fair in Paris. The style he associated with Swedish designers and architects had an elegance that highlighted materials rather than ornamentation. This blue vase was designed by Louise Adelborg. The ear of corn pattern returned in the well-known Nationalservisen from 1930, which colloquially became known precisely as “Swedish Grace”. 

Begreppet "Swedish Grace" myntades av journalisten P Morton Shand när han 1925 skrev om Världsutställningen i Paris. Kännetecknande för stilen var en elegans där materialen, snarare än ornamenten, var det viktigaste i svenska formgivares och arkitekters formspråk. Vasen i blått komponerades av Louise Adelborg. Axmönstret återkom senare i den välkända Nationalservisen från 1930 som i dagligt tal just kom att kallas ”Swedish Grace”.

1920-1930 Swedish Grace

One of the Chinese plates that survived the 1745 shipwreck of the East Indiaman Götheborg at the entrance to Gothenburg’s harbour. Two centuries later Nils Emil Lundström was captivated by its blue decoration. The marriage of Chinese tradition to 1930s rounded contours yielded the Ostindia service, manufactured by Rörstrand. It is still being made, and continues to inspire young designers, as in the Ostindia+ decoration with its scaled-up pattern. 

En tallrik från Kina som överlevde Ostindiefararen Götheborgs förlisning 1745 i hamninloppet till Göteborg. Två sekel senare fångades Nils Emil Lundström av den blå dekorens magi. Mötet mellan kinesisk tradition och 1930-talets mjuka konturer blev servisen Ostindia, tillverkad vid Rörstrand. Den produceras än i dag och är en inspirationskälla för några av samtidens unga formgivare, som i dekoren Ostindia+ där mönsterdetaljer fått en helt ny skala.

1930-1940 Beloved services

1930-1940 Älskade serviser

Standardisation was a 1930s watchword. Everything could be, and should be, standardised after the right model – which meant buildings and furniture, pots and pans, and domestic items. The Praktika service included many pieces with specific functions. It was presented at the 1934 Standard exhibition at Liljevalchs, organised by Svenska Slöjdföreningen and Svenska Arkitektföreningen, but aroused scant interest. Production was discontinued within a few years.

Standardisering var i fokus under 1930-talet. Allt kunde och skulle standardiseras efter den rätta måttstocken, det omfattade också byggnader och bohag, kastruller och hushållsföremål. Många funktionella delar ingick i servisen Praktika, presenterad på utställningen Standard 1934 i Liljevalchs konsthall, arrangerad av Svenska Slöjdföreningen och Svenska Arkitektföreningen. Intresset blev dock svalt och tillverkningen lades ned redan efter några år. 

1930-1940 Functionalism

1930-1940 Funktionalism

Floral decorations in wartime Sweden. A way of spreading hope and joy in times of want and worry? Plant motifs on china and textiles became popular in the 1940s. Gustavsbergs Porslinsfabrik’s 1942 exhibition Faience painted in Spring was a great success. After a couple of decades of Functionalist, austere decorations, the big patterns returned. Faience became a canvas for the artist to paint freely, straight onto the tin glaze.

Blommiga dekorer i svensk beredskapstid. Ett sätt att sprida hopp och glädje i tider av nöd och oro? Växtmotiv blev populära på porslin och textil under 1940-talet. Gustavsbergs Porslinsfabrik gjorde succé med utställningen Fajanser målade i vår 1942. Efter ett par decennier med funktionalistisk, stram dekor kom det stormönstrade tillbaka. Fajansen blev som en målarduk där konstnären fritt och spontant målade direkt i tennglasyren.

1940-1950 Painted Faience

1940-1950 Målade fajanser

Studies of housewives’ work environment in the 1940s by Hemmens Forskningsinstitut (the Homes Research Institute) led to changes in household china and to standardised kitchens. A china set that met all the new requirements was WB from Gustavsberg. The pieces could be stacked, and were adapted to all mealtime needs. Its rounded edges earned it the name “soft forms service”; it became one of Gustavsberg’s bestsellers. 

Hemmens forskningsinstituts undersökningar under 1940-talet av hemmafruars arbetsmiljö ledde till en utveckling av hushållsporslinet och standardisering av köken. En servis som motsvarade alla nya krav var modellen WB från Gustavsberg, tillverkad med flera olika dekorer. Delarna var stapelbara och anpassade för måltidens alla behov. Den kallades också ”de mjuka formernas servis” med sin böljande form och blev en av Gustavsbergs mest sålda.

1940-1950 Household China

1940-1950 Hushållsporslin

Gustavsbergs Porslinsfabrik took a bold step forward at the H55 exhibition in Helsingborg, launching a new ceramic material, novarlit. It featured in the innovative set Terma, designed by Stig Lindberg. The pieces could be transferred directly from the oven to the table. Graphic designs such as the black and white pattern of the Domino ashtray or the simple stripes of the Spisa Ribb cup (shown here in its LI model) also signalled a new era.

Gustavsbergs Porslinsfabrik flyttade fram positionerna på utställningen H55 i Helsingborg. Här lanserades novarlit. I det nya keramiska materialet var servisen Terma, formgiven av Stig Lindberg, en innovation. Delarna kunde enkelt flyttas direkt från ugn eller spis till matbordet. Men också grafiska dekorer, som det svartvita mönstret i askkoppen Domino, eller de enkla ränderna i koppen Spisa Ribb (här i modellen LI) signalerade nya tider. 

1950-1960 The exhibition H55

1950-1960 Utställningen H55

The drop shape was a 1950s source of inspiration in furniture, textiles, glass and ceramics. Enthusiasm for organic forms grew. An early example was Hertha Bengtson’s Blå eld service, in which the herringbone decoration reinforces the design. Contrasts, as between different-coloured cups and saucers, were a way of making graphics prominent, but also of allowing for re-combinations of individual pieces. Inherited twelve-piece services were passé.

Droppformen blev under 1950-talet en inspiration i möbler, textil, glas och keramik. Ett starkt intresse för det organiska växte fram. Ett av de tidiga exemplen var servisen Blå eld av Hertha Bengtson, där fiskbensdekoren förstärker formen. Kontraster, olika färger på fat och kopp, var ett sätt att betona det grafiska och också att kombinera delarna utifrån skiftande behov. Serviser för tolv kuvert som samlade damm i skåpen blev nu omoderna.

1950-1960 Scandinavian Design

The 1950s brought a more open-minded approach to ceramics. Lisa Larson och Anders B Liljefors were among the innovators. Interest in the material, in exploring the characteristics of clay and glaze, was stronger than the urge to conform to aesthetic tradition or practical function. A playfulness and rebelliousness permeated the objects; an anti-aesthetic of sorts. Buzzwords included change, struggle and liberation – here they are expressed in a vase with runny glaze.

Med 1950-talet kom ett friare förhållningssätt till keramik. Bland förnyarna fanns Lisa Larson och Anders B Liljefors. Lusten till materialet, att utforska lerans och glasyrens egenskaper, var starkare än att inrätta sig efter traditionella skönhetsideal eller krav på praktisk funktion. Lekfullhet och rebellisk anda präglade föremålen, en antiestetik om man så vill. 1960-talets typiska ord var förändring, kamp och frigörelse – här uttryckt i en vas med rinnande glasyr.

1960-1970 Free Ceramic

1960-1970 Fri keramik

Does a plate have to be round? Gustavsberg went for innovation and modernity, with designs that were “exciting, technically complex and would bear a higher price point”. As here, in Röd kant from 1968, a creamware set by Karin Björquist. Embracing an Asian idiom, its pieces were intended to be re-combined for different needs. It turned out to be unsustainable in terms of technique as well as price, but was much loved by savvy consumers.  

1960-1970 Pop and Print

1960-1970 Pop och print

The ordinary chores and objects of everyday life became a focus of both art and film, as well as crafts and design in the 1970s. Reality inspired many artisans and artists to portray the trivialities. The ceramicist Eva Lagerheim, for example, reproduced the qualities of paper, pencil and a leather strap in Räkneboken from 1969 – but in the solid medium of stoneware, perhaps as a way of highlighting the ordinary.

Den grå vardagens sysslor och ting var under 1970-talet i fokus inom såväl konst och film som konsthantverk och design. Verkligheten inspirerade konsthantverkare och konstnärer att skildra det dagliga livets trivialiteter. Keramikern Eva Lagerheim avbildade till exempel pappret, blyertspennan och läderbandets kvaliteter i Räkneboken från 1969 men här i stengodsets hårda material. Kanske som ett sätt att lyfta fram vanligheten. 

1970-1980 Everday Life Enacted

1970-1980 Gestaltad vardag

It now became important that everyday crockery was dishwasher safe, that cups and saucers could easily be stacked on shelves, saving space. Function and form were as important in the home as in industrial kitchens. The Brun linje service from 1972 was made from bone china, met all functionality requirements, was sturdy and would not chip even at its thinnest. Karin Björqvist designed it; the printed decoration was designed by Stig Lindberg.

Nu blev det viktigt att vardagsservisen kunde diskas i maskin, att koppar och fat enkelt och utrymmesbesparande kunde staplas på hyllorna. Funktion och form var lika viktiga i hemmet som i storköken. Servisen Brun linje från 1972 tillverkades i benporslin, uppfyllde alla funktionskrav och var stark och stöttålig också i tunna dimensioner. Karin Björqvist formgav servisen och den tryckta dekoren ritades av Stig Lindberg.

1970-1980 Funktionell vardag

Postmodernism’s wave swept through the world of architecture, with the Memphis group becoming perhaps its premier representative in design. It was formed in 1981 by the architect and designer Ettore Sottsass along with Alessandro Mendini, Nathalie Du Pasquier, and others. Furniture, lamps, ceramics, glass and textiles brimmed with playfulness – vivid patterns, strong colours, unusual materials and eccentric forms, as in the Nefertiti service from 1985.

Den postmoderna vågen sköljde över arkitekturvärlden, och Memphisgruppen blev den kanske främsta representanten inom designfältet. Gruppen bildades 1981 av arkitekten och formgivaren Ettore Sottsass med bland andra Alessandro Mendini och Nathalie Du Pasquier. Möbler, lampor, keramik, glas, textil flödade av lekfullhet med yviga mönster, starka färger, udda material och excentriska former som i servisen Nefertiti från 1985.

1980-1990 Postmodern

1980-1990 Postmodernt

The 1980s were also a time when many ceramicists took up “free form”: objects that exhibited the three-dimensional qualities of sculpture as well as an inherent message – exemplified by Annika Sebardt’s Sprucket ägg in white-glazed stoneware, from 1981. Form and expression were rendered in the texture of the clay and tones of the glaze, inspired by nature and serving as poetic reminders of the fragility of life and the world. 

1980-talet var också en tid då många keramiker intresserade sig för den ”fria formen”, med objekt som innehöll såväl skulpturens tredimensionella kvaliteter som ett inneboende budskap. Här exemplifierat med Sprucket ägg i vitglaserat stengods av Annika Sebardt från 1981. Form och uttryck skapades genom lerans textur och glasyrens skiftningar, med inspiration från naturen och som en poetisk påminnelse om livets och världens skörhet.

1980-1990 Studio Ceramic

1980-1990 Studiokeramik

The Nordic design and architecture exhibition Nordform 90, held in the summer of 1990 by Svensk Form, the city of Malmö and Form/Design Center on Hjälmare Quay in Malmö, became a vast laboratory of innovation in utility objects, among other areas. For the theme Object for the body Signe Persson-Melin designed this tea set in rustic Höganäs stoneware. A particularly thoughtful detail was the stand with a tea light on which the pot could be kept warm. 

Den nordiska design- och arkitekturutställningen Nordform 90, arrangerad av Svensk Form, Malmö stad och Form/Design Center sommaren 1990 på Hjälmarekajen i Malmö blev som ett stort laboratorium för nytänkande kring bland annat bruksföremål. Till temat Tinget för kroppen formgav Signe Persson-Melin teservisen i Höganäs rustika stengods. En extra genomtänkt detalj var ställningen med värmeljus där tekannan placerades och höll drycken varm.

1990-2000 Services for new needs

1990-2000 Serviser för nya behov

Irony made its entry into the field of design just before the turn of the millennium. Designers now tried out new techniques and unfamiliar materials to achieve a twist, a displacement in the design. This is the carrot stand Excalibur from 1994: for one carrot and a dollop of dip sauce. And the piggy bank Ekorr-djävulen from 1991. Both moulded in porous glazed faience and created by the furniture designer Mats Theselius.

Några år före millennieskiftet gjorde ironin sitt intåg också på formfältet. Nu provade många formgivare nya tekniker och okända material för att uppnå en skruvning i uttrycket, en förskjutning i formen. Här står morotsstället Excalibur från 1994; för en morot och en lagom klick dipp. Och sparbössan Ekorr-djävulen från 1991. Båda är gjutna i porös glaserad fajans, i design av möbelformgivaren Mats Theselius.

1990-2000 Konceptuell keramik

Design played a crucial role for many companies in building their brands and corporate values. SAS, the airline, was no exception. Stockholm Design Lab was commissioned to rework its corporate identity completely, from visual design to the planes’ livery and beyond. Business class travellers, for example, were treated to meals on china by Ursula Pedersen, in glasses by Gunnar Cyrén, with cutlery by Bo Bonfils. 

Design spelade en central roll för många företag i en medveten profilering av varumärke och värdegrund. Flygbolaget SAS var inte något undantag. Stockholm Design Lab fick i uppdrag att genomföra en total omarbetning av företagsidentiteten från visuell design till färgsättning av flygplan. Affärsresenärerna erbjöds exempelvis en ny servis med glas formgivna av Gunnar Cyrén, porslin av Ursula Pedersen och bestick av Bo Bonfils.

2000-2010 Design for Branding

2000-2010 Design för varumärken

The Orrefors glassworks, under new ownership from 1913 and with new designers and blowers, made its mark on the 1920s international design scene. Its graal technique was new. Table glassware, dubbed better things for everyday life, was launched at the Home Exhibition in 1917 and exported, with amber soda-lime glass, all over the world. Engraved glass from Orrefors was the height of modernity in 1920. Orrefors started a school of engraving in 1922.  


Tack vare nya ägare 1913 tog glasbruket Orrefors, med nyanställda glasformgivare och glasarbetare, plats på den internationella formscenen på 1920-talet. Graalteknik var en nyhet inom konstglaset. 
Enklare servisglas, så kallad vackrare vardagsvara, lanserades på Hemutställningen 1917 och brunt sodaglas i sköna former som exporterades till hela världen. Graverade dekorer från Orrefors var det mest moderna 1920. Bruket startade en gravörskola 1922.



Svenskt glas i världsklass



As early as at the Stockholm Exhibition of 1930, Swedish glassworks provided examples of art glass for a new era, with heavy, light-refracting mass and no engraved decorations the ideal. The models came from France. There were many glassworks, and most had designers on the payroll. Orrefors was the biggest, with the resources to develop new techniques and effects that were exhibited around the world.

Redan på Stockholmsutställningen 1930 fanns det exempel från de svenska glasbruken på den nya tidens glaskonst, där tung ljusbrytande glasmassa utan graverade dekorer var idealet. Förebilderna fann man i Frankrike. Glasbruken var många och de flesta hade formgivare knutna till sig. Störst var Orrefors, med resurser att ta fram nya tekniker och effekter som visades på utställningar världen runt.  



Massa och tyngd

Swedish glass enjoyed international renown and was seen to represent modern life. High quality work of pure crystal and pleasing lines were the dominant features. Notions of good design and taste became more varied with new designers such as Erik Höglund and Bengt Edenfalk. They wanted more personal expression in the glass industry, and a freer approach to material. Some glassworks owners, including Erik Rosén at Boda, accepted the challenge. 




Det svenska glaset firade internationella triumfer och stod för det moderna livet. Hög kvalitet i ren kristall och behagliga linjer dominerade. Tidens uppfattning om god form och smak blev mer differentierad, med nya formgivare som Erik Höglund och Bengt Edenfalk. De eftersträvade ett mer personligt uttryck inom glasindustrin och ett friare förhållningssätt till materialet. Det fanns glasbruksägare, som Erik Rosén på Boda glasbruk, som vågade.



Scandinavian design and a new freedom





Scandinavian design och ny frihet

In the early 20th century most foods were sold by weight. Rational storage solutions for dry goods were marketed and could be fitted into the modern home’s pantry or hung on the kitchen wall.

Fresh food was harder to store, meaning housewives had to shop often. An alternative was to get an icebox cooled by blocks of ice brought in from frozen lakes in winter.

Refrigerators were expensive, and did not become common until the 1930s, when space-saving containers for fridges were also created. These heavy ceramic and glass vessels were eventually replaced by plastic ones.


I början av 1900-talet såldes de flesta matvaror i lös- vikt. För det moderna hemmet salufördes för torrvaror rationella förvaringslösningar som kunde monteras i skafferiet eller på köksväggen.

Färskvaror var svårare att förvara. Frun i huset fick handla ofta. Alternativet var att skaffa en islåda med isblock som vintertid hämtades från frysta vattendrag.
Kylskåp var dyra och blev vanligare först på 1930-talet. Då lanserades även utrymmessparande burkar för kylskåpsförvaring. De tunga behållarna i keramik och glas ersattes med tiden av plastburkar.


Food Storage

Matförvaring

Well into the 1940s, stainless steel was regarded as an inferior and cheap material. It was mainly seen as an alternative for those who could not afford silver. The fact that stainless steel products imitated traditional, historical objects didn’t help. Stainless steel only gained acceptance when designs were modernised and the material got a new and topical expression of its own. One sales argument that also won converts was that stainless steel, unlike silver, did not have to be polished.

Rostfritt stål uppfattades långt in på 1940-talet som ett undermåligt och billigt material. Det sågs främst som ett alternativ för dem som inte hade råd att köpa silver. Det hjälpte inte att rostfria produkter härmade traditionella, historiska föremål l. Rostfritt accepterades först när designen moderniserade och fick ett eget uttryck som upplevdes som nytt och aktuellt. Ett försäljningsargument som dessutom gick hem var att rostfritt, till skillnad från silver, inte behövde putsas.

Stainless

Rostfritt

Even if more people had the opportunity to consume, not everyone could or wanted to perpetuate the values of the past. It was no longer prestigious to own a dinner service for at least twelve guests. Entertaining became less formal.

Glass and china were sold by the piece instead of the dozen, which was appreciated by those with small homes as well as those who wanted to buy pieces as they needed them, or mix different ones for a personal touch.

Pots, pans and oven dishes were now designed to be placed directly on the table. Serving dishes and jugs were no longer needed.

Även om fler hade möjlighet att konsumera så innebar det inte att alla kunde eller ville föra äldre tiders värderingar vidare. Det var inte längre status att äga en servis för minst tolv personer. Umgänget blev firare.

Att glas och porslin såldes styckevis, i stället för per dussin, uppskattades både av trångbodda och av dem som ville handla efter behov eller blanda föremål för att skapa en personlig mix.

Samtidigt fick kastruller, kaffepannor och ugnsformar en design som gjorde att de kunde ställas fram direkt på bordet. Uppläggningsfat och serveringskannor behövdes inte.

The Set Table

Det dukade bordet

New types of plastic were developed after the war that allowed for the mass production of plastic items. This was considered advantageous in several ways. It was possible to make things that had new, exciting colours
and shapes.

Plastic was durable in the sense that the objects were hard to break, cheap easy to clean. It was also suited to production of all kinds of items – from ordinary objects such as buckets, bottles, jars, bowls and kitchen utensils to more elegant things like services, dishes and utensils for serving.

Efter andra världskriget utvecklades nya plaster som gjorde det möjligt att massproducera plastföremål. Fördelarna ansågs var flera. Det gick att tillverka föremål i nya spännande, organiska former och färger.

Plast var hållbart i bemärkelsen att föremålen tåliga och svåra att ha sönder, billigt och lätt att hålla rent. Det passade dessutom för tillverkning av alla sorters föremål − från vardagliga föremål som hinkar, flaskor, burkar, bunkar och köksredskap till mer eleganta ting som serviser samt kärl och bestick för servering.

Everyday Plastic Objects

Vardagsföremål i plast

Luxury goods was a term used by department stores and shops for select decorative items. They can fulfil practical needs, but above all they are art objects arousing desire and admiration. Modern 1920s luxury goods are typically simple in design, with abstract patterns and perfect, smooth surfaces that show off the material. They might look machine-made, but were in fact made by skilled craftsmen whose precision exceeded that of machines. 

Lyxartiklar var en beteckning som varuhus och butiker använde för exklusiva, dekorativa varor. De kan fylla praktiska behov. Men framför allt är de konstobjekt som väcker begär och beundran. Typiskt för 1920-talets moderna lyxartiklar är enkla former, abstrakta mönster och perfekta, släta ytor som framhäver föremålens material. De kunde se maskingjorda ut, men var tillverkade av skickliga konsthantverkare vars precision var överlägsen maskinernas.  



Luxury goods

Lyxartiklar 


Parian is a compact porcelain clay developed in Staffordshire, UK, in the 1840s. This new material, which resembles marble and alabaster, becomes popular. Parian porcelain refers to the Greek island of Paros, famous for its white marble.

Miniature reproductions of famous classical and contemporary sculptures constitute a popular genre. Gustavsberg’s large figures and vases in Parian style win awards at exhibitions such as the ones in Philadelphia in 1876 and Gothenburg in 1891. The most popular motifs were available in several sizes and price classes.

In the 1890s, small, inexpensive and sentimental figurines, such as cherubs with hearts, and the paperweights "Boy with Dog", are among the most popular pieces, along with busts of famous people.


Parian är ett kompakt porslinsmaterial som utvecklas i engelska Staffordshire på 1840-talet. Det nya materialet, som liknar marmor och alabaster, blir en uppskattad vara. Namnet syftar på den grekiska ön Paros, känd för sin vita marmor. 

En populär genre är reproduktioner i mindre format efter kända antika och samtida skulpturer. Gustavsbergs stora figurer och vaser i parian prisas bland annat på utställningar i Philadelphia 1876 och Göteborg 1891. Särskilt omtyckta motiv tillverkas i flera storlekar och prisklasser.

På 1890-talet är små, billiga figuriner med sentimentala motiv populärast, till exempel keruber med hjärtan och brevpressar med motivet "Gosse och hund". Samtidens kändisar blir också förevigade som porträttbyster.


Parian Ware Figurines and Paperweights

Figuriner och brevpressar i parian

Gustavsberg continues to buy printing plates from England but increasingly creates more decors in house. Like international factories, it works creatively and freely combines motifs from history, the present day and all over the world. Classical motifs and Renaissance Revival are seen as symbols of culture, knowledge and tradition and are deemed especially suitable in dining rooms. Old Norse style becomes a Nordic alternative. In the late 1800s, decorations in English style and historical revivalist styles gain competition from patterns based on Japanese design principles and studies of nature. 

Gustavsberg fortsätter att köpa tryckplåtar från England, men skapar allt fler egna dekorer. Likt internationella fabriker arbetar de kreativt och blandar obehindrat motiv från historien, samtiden och världens alla hörn. Klassiska motiv och nyrenässans uppfattas som symboler för kultur, kunskap samt tradition och anses särskilt passande i matsalen. Fornnordisk stil blir ett nordiskt alternativ. Dekor i engelsk stil och historiska nystilar får vid slutet av 1800-talet konkurrens av mönster formgivna efter japanska designprinciper och studier av naturen.

Creativity and Innivation

Kreativt och nytänkande

Gustavsberg’s oldest decors are hand-painted. The tulip plate and figurines are early examples. New technology is introduced in the 1830s when printing plates with engraved service patterns are imported from England. Printing patterns leads to increased production and lower costs and prices. The decors initially purchased imitate hand-painted blue and white Chinese porcelain. The company soon hires an engraver, and the patterns become more local. 

Gustavsbergs äldsta dekorer målas för hand. Tulpantallriken och figurinerna är tidiga exempel. På 1830-talet introduceras ny teknologi när tryckplåtar med graverade servismönster importeras från England. När mönster trycks istället för att handmålas kan produktionen öka samt kostnader och priser sänkas. De första köpta dekorerna imiterar handmålat blåvitt kinesiskt porslin. Snart anlitar Gustavsberg en egen gravör som ger mönstren en mer lokal prägel. 

Technology and Design from England

Teknologi och design från England

To tempt Swedish customers to buy domestic goods instead of imports, Gustavsberg produces National Romantic services and objects with motifs from Swedish flora. 

Artist Gunnar G:son Wennerberg works for Gustavsberg in 1895–1908. During studies in Paris in the 1880s he specialises in flower painting. Japanese art and design make a major impression and teach him to appreciate motifs based on detailed studies of nature. Now his task is to elevate Gustavsberg’s artistic quality and competitiveness. To tempt Swedish customers to buy domestic goods instead of imports, he creates National Romantic services with motifs from Swedish flora. Exotic greenhouse plants are replaced by simple spring flowers such as snowdrops, hepatica, cowslip and lily of the valley. 


För att locka svenska kunder att köpa inhemska varor istället för importerade tar Gustavsberg fram nationalromantiska serviser och föremål med motiv från den svenska floran. 

Mellan 1895 och 1908 anlitar Gustavsberg konstnären Gunnar G:son Wennerberg. Under studier i Paris på 1880-talet specialiserar han sig på blomstermåleri. Japansk konst och design gör stort intryck och lär honom uppskatta motiv baserade på grundliga naturstudier. Nu blir det hans uppgift att höja Gustavsbergs konstnärliga kvalitet och konkurrenskraft. För att locka svenska kunder att köpa inhemskt i stället för importerat skapar han nationalromantiska serviser med motiv från svensk flora. Exotiska växthusväxter ersätts med enkla vårblommor som snödroppar, blåsippor, gullvivor och liljekonvaljer.

Search the Collections