Ytterligare textWebbtext (Beskrivning): Hertig Johans dryckeskanna är svensktillverkad och i gediget silver med släta sidor, fotring och ett handtag med knopp i överdelen för tummen att lyfta upp locket med. I 1500-talets Sverige fanns det få kulturpersonligheter. I och med att Sverige blev protestantiskt under Gustav Vasas tid kunde inte prästerskapet längre hålla kontakt med det europeiska kulturlivet på samma sätt. Det hade varit genom prästerna som de nya kulturimpulserna i allmänhet nådde vårt land. Efter reformationen övertogs både kyrkans makt och den kulturella av kungen och kungafamiljen. Vår kannas ägare, hertig Johan av Östergötland var halvbror till Sigismund; deras gemensamma far var Johan III och deras farfar var alltså Gustav Vasa. Hertig Johan intog inte någon stor plats vare sig i familjen Vasa eller i Sveriges kulturhistoria. Han drogs med stora ekonomiska bekymmer och hans liv var anspråkslöst, om man jämför med andra medlemmar av kungafamiljen. Hans dryckeskanna är ett intressant exempel på det som utvecklade sig till den typiskt svenska enkelheten. Renässansens kannor var höga och smala, men just omkring år 1600 uppstod denna lägre, bredare och drickvänligare typ som snart helt slog ut den äldre. På kannans släta silveryta är ingraverade fyra förgyllda vapen, syftande på Johans båda föräldrar, på riket Sverige och på hans hertigdöme Östergötland. Vapensköldarna är tecknade med en enkel slinga och det tyder på att de är gjordda i Sverige. Idag ser vi även dess estetiska värde. På det nästan platta locket är ingraverat bokstäverna "Johannes, en stjärna, Dux (för hertig), en stjärna och ostrogotia (latin för Östergötland)" och de omger en senare insatt medalj av Karl XI:s kröning. Kannan har väl avvägda former och den bär i sig de frön som skall komma att utveckla det svenska silversmidet med kärv enkelhet och goda proportioner som ersätter vad som eventuellt kan brista i den tekniska fulländningen.
