Ytterligare textWebbtext (Beskrivning): I den lilla staden Neuwied vid Rhen låg en av Europas bästa möbelverkstäder där möbelsnickaren Abraham och hans son David arbetade. Golvuret är tillverkat 1775 och har foder av poppelträ och många färgade träinläggningar. Urverket är gjort av Peter Kientzing. Det visar sekunder, minuter, timmar, dag och månens ställning i förhållande till jorden och en del av stjärnhimlen. Dessutom finns det ett inbyggt spelverk som mekaniskt kan spela autentiska 1700-talsmelodier. Man kan välja om det skall vara varje eller var tredje timme. Melodierna spelas med hjälp av valsar, där både strängar och orgelpipor ljuder. Valsarna kan bytas ut för att ge nya melodier, ett slags 1700-talets grammofon eller spikpiano (det är samma teknik som använts här). Några av melodierna är t ex kadrilj och menuett men det finns andra också. hela spelverket består av blåsinstrument av trä- och metallpipor plus strängspel med 50 strängar som är stämda från A till GH. Hela urverket och spelverket renoverades senast 1962.
Roentgen var en utomordentligt skicklig möbelsnickare och hans specialitet var att göra möbler med de mest underfundiga mekanismer. Hans verkstad utvecklades till den mest lyxbetonade möbelverkstad som funnits. David Roentgen var inte bara en skicklig hantverkare utan en ännu skickligare affärsman. Katarina II i S:t Petersburg, Fredrik II av Preussen och Marie Antoinette i Paris tävlade med tyska furstar om att förvärva hans praktpjäser, som betalades med, redan på den tiden, svindlande summor.
Med facit i hand, kan vi kanske tycka att Roentgens uppfinningsrikedom ibland lät honom skena iväg med den goda idén. Hans möbler blir så tunga och överlastade att det är svårt att använda dem. David Roentgens intarsiateknik har en precision i detaljarbetet av inläggningarna med olika träslag som ingen kan ta upp tävlan med, inte ens Paris´ ebenister. Titta på figurerna på fodret! De föreställer ett s k kineseri, troligen komponerat av Roentgens goda vän Januaris Zick.
Beskrivning i inventariet: Beskrivning i inventariet:
Tillverkningsår:
1774-1776
Av syrpoppel, inläggningar i färgat trä.
Uret är komp. av David Roentgen. Kineserierna är komp. av Januarius Zick.
Inläggningar i färgat trä.
På fodrets sockelliknande nederdel är på framsidan i markateri en fälla för fåglar och ett par fågelburar. På den ena av dessa sitter en stor uggla. Fåglar flyger dessutom i luften. På sidorna är korgar med fåglar och blommor upphängda med band i ringar.
Den höga mellandelen har i de främre hörnen fjärdedelskolonnetter med bronsbeslag, formade som en runt kolonnetterna virad lagergirlang. Sidorna, vilka kan öppnas, har öppna fält, i vilka mässingsgestaler sitter, och innanför dessa ett grönt numera starkt changerat siden. Genom att ta bort framsidan kommer man in till pendel och lod. Denna framsida är dekorerad med kineserier; en kvinna med en tjänarinna som håller ett parasoll över hennes huvud talar med en fågelhandlare. I bakgrunden en kokospalm och ruinen av en hydda. I luften flygande fåglar.
Huven för urverket har i de främre hörnen kolonnetter med bas och kapitäl av brons. Sidorna, vilka kan öppnas, har öppningar med mässingsgaller och ursprungligen grönt siden. Framsidan är av glas och öppnas på gångjärn- Överstycket har insvängda sidor med mässingsgaller och ursprungligen grönt siden. I de främre hörnen ansikten av brons. Ett spetsigt tak i kinesiserande stil med mässingsgaller, kröns av en snidad och förgylld blomma. Huven är efter förebild av Chippendale.
Urtavlan är vitemaljerad med siffror i svart. Den har sekund-, minut-, tim- och datumvisare. Urtavlan är omgiven av fyra putti i relief och av mässing Över urtavlan ett halvrunt fält, där månens faser markeras.
Klockan spelar en melodi, var eller var tredje timme. Melodier frambringas genom en vals, som verkar på ett stränginstrument och ett orgelverk. Sammanlagt finns tio valser med olika melodier.
Uret har tillhört en greve Maccolini.
Litteratur: Adolf Feulner: "Fühwerke von David Roentgen, München Jahrbuch", 1924,
sid 289 f.
Hans Huth: "Abraham und David Roentgen", Berlin 1928.
Enligt bröderna Sylwén 1965: bottenfanér av färgad lönn, inläggn. Av buxbom, kolonnetterna av tujarot.
Konserv. Arnold Hanson:
Lagn. Av sidenklädsel, limn. och komplettering av fanér på dörr och överstycke. (Nämnd 31/1 1951); lagn. av stränginstrumentet och justering av spelmekanismen i samarb. med konsertteknikern Georg Priemer. Resonansbotten reparerad, pipor och mekanik justerade. (Nämnd. 31/10 1951)
Orgelbyggare Olof Rydén, Stockholm: Stämning av orgelpiporna (Nämnd 30/3 1962)
Kungl. Hovinstrumentmakare Otto Sand, Stockholm: Reparation av urets cittra (Nämnd 27/4 1962)
[slut]
