Joakims och Annas möte
Konstnär/Tillverkare
DateringUtförd: Utf. ca 1625 - 1650
Material / Teknik
Måtth x b x dj: Mått 106,5 x 73 x 3,5 cm h x b x dj: Ram 111 x 73 x 14 cm
InventarienummerNMI 273
FörvärvGåva 1952 av Olof Aschberg
Andra titlarTitel (sv): Joakims och Annas möte Titel (en): The Conception of St. Anne Titel (en): The meeting of Joachim and Anna
BeskrivningBeskrivning: Beskrivning i utst. kat. Den ryska ikonen 1000 år, Nationalmuseum, Stockholm, 1989, kat.nr.22: Joakims och Annas möte. Det är i de apokryfiska evangelierna som Joachim och Anna, Marias föräldrar, omnämns. Man kan där läsa om hur det barnlösa paret, var och en för sig, fick ett änglabudskap att de trots hög ålder skulle välsignas med en dotter. Efter denna gudomliga uppenbarelse möttes de i en öm omfamning framför Gyllene porten, en av Jerusalems stadsportar, inte långt från deras bostad inom stadens murar. "O hur hon flög i hans famn och lade händerna på hans bröst. Hur manteln fladdrade röd efter henn av den bråda gången", skriver Gunnar Eklöf i en dikt som utgör en ömsint beskrivning av just denna ikon ("Joachim och Anna" i samlingen Sagan om Fatumeh, 1966). Också trampandet, dvs. det faktum att Joachim sätter sin fot på Annas toffel, har tolkats som ett ömhetsbevis. Troligare är dock att detta är ett tecken på makt och maktanspråk. Trampandet som maktsymbol återfinnes flera gånger i Bibeln och i kristen ikonografi. På sina håll lever fortfarande bruket att vid bröllop någon av kontrahenterna sätter sin fot på den andra partens, som tecken på maktanspråk. De mättade, klara färgerna med huvudanslaget rött och grönt likaväl som den rika men väl sammanhållna kompositionen andas glädje och förhoppning. Betoningen på arkitekturen liksom på dess ornamentering tyder på en anknytning till Jaroslavl. [slut] Beskrivning i Icons, Nationalmuseum, Stockholm, 2004, kat. nr. 98: Se beskrivning i den engelska versionen Beskrivning: Description in Icons, Nationalmuseum, Stockholm, 2004, cat. no. 98: The meeting of Joachim and Anna Second quarter to middle of 17th century, Yaroslavl NMI 273 Wood: Linden (Tilia sp.), egg tempera on canvas. Panel made of three boards with two new splines inlaid from op po - site sides with the old ones mounted on top; back painted dark brown. Inscriptions: Paper labels with handwritten text: 1.a t. in black ink in Cyrillic letters: g 12028 / Noo – Sn’’; 2. on the top corner edge in brown ink : R.T. 12 / an Stelle v. M (instead of M) PROVENANCE: Antiquariat no r/12028 (”Jaroslaver Schule, Anfang 17. Jahrh.”); Olof Aschberg 1935; Gift of O. Aschberg 1952 EXHIBITIONS: Gothenburg 1970, no 20; Helsinki 1970, no 20; Herzogenburg 1977, no 153; Stockholm 1988, no 22 BIBLIOGRAPHY: Kjellin 1956, pp 54–55, 177; Abel 1978:1, fig. 20; Abel 1981, pp 259–260; Abel 1984; Bjurström 1984, p 201-02; Ekelöf 1986, p 21; Abel 1989:2, p 13; Ekelöf 1991, p 268; Abel 1992:2, pp 12–16; Abel 1992:3, pp 20–21; Abel 1995, p 115; Fryd 1999, pp 41–44; Moberg 1999, pp 78–79 CONSERVATION: Restored prior to entering NM: right joint mended with clip (now lost) on upper edge with retouching; paint - ing cleaned and partly retouched; NM 1962: crack reappearing at top, right of centre, mended, darkened retouches, overpaintings and varnish removed, retouches (B. Titov); 1977 : new splines fitted with the old ones glued on top, stopping and re - touch ing of joints (U. Kullander); 1988: conservation of paint layer (R. Lundvall). Damage, with loss of wood, in bottom left corner; paint layer losses along the outer edges; old nails along the corner edges, possibly from lost textile cover on back; gilding on halos, background and borders partly abraded; remains of original cinnabar inscription above angels and in halos of central figures; panel warped The three episodes connected with the Nativity of the Mother of God, (the angels appearing to Joachim and Anna respectively, and their meeting before the Golden Gate of Jerusalem) are here depicted in a way which is both canonical, i.e. entirely in accordance with tradition, and at the same time highly personal. The painter convincingly describes the tenderness with which these two persons have just met, and the image, through its colour and the lavish architecture, is charged with optimism. This is a congenial interpretation of the joyful message. In one detail, however – Joachim clearly tread - ing on Anna’s foot – it deviates from the canon. Kjellin takes this detail to be a token of affection.1 It is more likely, however, a token of power, re - presenting a tradition both of biblical texts and of the imperial court in Constantinople, as well as at Jewish and Orthodox weddings.2 The embrace as a sign of impending childbirth occurs several times in Byzantine iconogra - phy.3 In Russian, the ”meeting” of Joachim and Anna is often called zacˇatie, meaning conception. The text on this icon is unusual in the context: Zacˇatie Ioakima i Anne (sic) presvyatyya (Joachim’s and Saint Anne’s intercourse). The emphasis on the architecture and its elaborate ornamentation suggest a connection with Yaroslavl. This icon has come to occupy an important place in Swedish cultural history, as it was portrayed in a poem by the Swedish poet Gunnar Ekelöf (1907–1968). The poem ”Joachim and Anna”, an ekfrasis, a description of this icon, is included in ”The Tale of Fatumeh” (1966), one of Ekelöf ’s last collections of poems and with Byzantine elements.4 1 Kjellin 1956, p 54. 2 Abel 1984, pp 55–57. 3 Grabar 1968:2, p 130. 4 English translation : G. Ekelöf, Selected Poems, New York 1971 [slut]
Utställd
Samlingskategori
TeknikMåleri