Ytterligare textWebbtext (Beskrivning): I Johan Tobias Sergels skulptur skildras ett dramatiskt ögonblick i myten om Amor och Psyke. Vi ser kärleksguden Amor och en kvinna, Psyke (grekiska för ordet själ), knäböjande vid hans sida. Han är på väg att lämna henne sedan hon avslöjat hans rätta identitet. Psyke försöker bedjande få honom att stanna hos henne men Amor är redan på väg att breda ut sina vingar. Han skjuter henne från sig. Myten om Amor och Psyke är en berättelse om omöjlig förälskelse, en kamp för kärleken och slutligen kärlekens seger över både människors och gudars svagheter. Den visar också hur en människa genom handling kan påverka sitt öde.
Skulptören Johan Tobias Sergel (1740–1814) är en av många konstnärer som tagit intryck av den grekiska antiken. Myten om Amor och Psyke har han hämtat från romaren Lucius Apuleius bok ”Den gyllene åsnan”. Berättelsen är ursprungligen en folksaga som förekommer i många olika versioner. I Sverige är kanske Sagan om Prins Hatt under jorden det mest kända exemplet.
Beskrivning i inventariet: Johan Tobias Sergel har skulpterat den grekiska kärleksguden Amor och kvinnan Psyke. Psyke betyder själ på grekiska. Psyke sitter på knä vid Amors sida. Hon har precis avslöjat hans hemlighet, att han egentligen är Amor, kärlekens gud. Då vill Amor flyga iväg från henne och börjar breda ut sina vingar. Psyke ber att han skall stanna, men han skjuter henne ifrån sig.
Sagan om Amor och Psyke kommer från antik tid. Sagan handlar om omöjlig förälskelse, och om kampen för kärleken. I sagan är kärlekens kraft starkare än både gudar och människor.
Skulptören Johan Tobias Sergel leve mellan 1740–1814. Han gjorde ofta skulpturer och bilder från antikens berättelser. Sagan om Amor och Psyke kommer från en bok som hette "Den gyllene åsnan" som skrevs av romaren Lucius Apuleius. Sagan är egentligen en folksaga, som finns i flera olika versioner. I Sverige är Sagan om Prins Hatt under jorden en version av sagan.
