Kristi uppståndelse

Konstnär/Tillverkare

DateringUtförd: Utf. början av 1400-talet

Material / Teknik

Måtth x b x dj: Mått 81 x 56 x 3 cm h x b x dj: Ram 86 x 56 x 9 cm

InventarienummerNMI 296

FörvärvInköp 1965

Andra titlarTitel (sv): Kristi uppståndelse Titel (en): The Descent into Hell ("Anastasis") Tidigare: Kristi uppståndelse

BeskrivningBeskrivning: Beskrivning i utst. kat. Den ryska ikonen 1000 år, Nationalmuseum, Stockholm, 1989, kat.nr. 8: Kristi uppståndelse. Den traditionella ortodoxa bilden för påsken visar inte, som man från västliga utgångspunkter skulle vänta sig, Kristus som står upp ur graven, utan istället hans besök i underjorden, Kristus "nederstigen till dödsriket". Motivet återgår främst på det apokryfiska Nikodemusevangeliet men omnämns även i de kanoniska evangelierna. Kristi ljusa gestalt avtecknar sig klart mot den svarta avgrunden. Han står på dödsrikets krossade portar, bär korset, segertecknet, och räcker sin hand för att befria den knäböjande Adam, medan Eva vördnadsfullt, med övertäckta händer, väntar i bakgrunden. På motsatta sidan står två krönta gestalter, de gammaltestamentliga kungarna David och Salomo, samt Johannes döparen. Påsken intar en särställning i ortodox tradition. Den är, för att citera kyrkofadern Gregorios av Nazianz, "festernas fest och triumfernas triumf". Påsknattsgudtjänsten är likaledes hela kyrkoårets höjdpunkt. Påskbilden återges ofta i centrum på ikoner ägnade kyrkans fester, där denna scen är omgiven av mindre framställningar av de övriga festdagarna. Monumentaliteten i teckningen av de enskilda figurerna liksom i kompositionen i stort kan hänga samman med att ikonen ingått i ikonostasens festrad och alltså enbart kunde betraktas på avstånd. Pskov, ett betydelsefullt religiöst centrum, utvecklade trots närheten till Novgorod ett ikonmåleri med speciella kännetecken. Till dessa hör i detta fall de expressiva ansiktsuttrycken samt den karmosinröda färgen. Beskrivning i Icons, Nationalmuseum, Stockholm, 2004, kat. nr. 39 [NMI 296]: Se beskrivning i den engelska versionen. Beskrivning: Description in Icons, Nationalmuseum, Stockholm, 2004, cat. no. 39: From Festival tier of an iconostasis. Early 15th century, Novgorod or Moscow NMI 296 Wood: Linden (Tilia sp.), egg tempera on canvas. Panel made of two boards with two splines inlaid across the panel (both lost); partly grounded. PROVENANCE: Vilhelm Assarsson (”Novgorod, beginning of 15th century”); Åke Wiberg; Anders Wiberg; Acquired by the museum 1965 EXHIBITIONS: Gothenburg 1970, no 6; Helsinki 1970, no 6; Stockholm 1973, no 87; Stockholm 1988, no 8; Copenhagen 1996, no 167. BIBLIOGRAPHY: Assarssons samling (9:3); NM annual report 1965, pp 16–17; Reuter - swärd 1973, p 111, fig. 16; Abel 1978:1, fig. 10; Abel 1981, p 256; Quenot 1987, p 176; Abel 1989:1, p 43; Abel 1989:2, pp 10, 13; Abel 1996:2; Abel 1998, pp 23, 29, 54–57 CONSERVATION: Restored prior to entering NM: crack through upper left part repaired with metal clips at top edge; scattered retouches; gold on background and borders removed with scattered remains; insertions of ground on background and borders with artificial craquelure; cleaned; letters and red border reconstructed; NM 1965: mending of crack, consolidation of paint, cleaned, retouched and varnished (B. Titov); 1974: crack in panel, with damage to paint layers, mended; 1988: conservation for blistering and paint flaking. Losses of paint layer and ground along crack in upper left border; surface abraded; nails and nail holes from metal cover on background and borders This is one of the central works in the collection, both artistically and iconographically. The solemn, elongated figures, the expressive faces are among the characteristics putting it in a class of its own. Others are the many antiquated aspects in the depiction of this motif; the positioning of Adam and Eve on the same side as Christ, the re - duced number of figures and the plac - ing of the protagonists in front of the cave rather than above it.1 Formerly this icon was believed to have originat - ed in Pskov, even though it lacks, for example, the armorial positioning of Adam and Eve which is typical of Pskov, and although the colouring is more typical of Novgorod. If anything it appears to be a transposition into a genuine Novgorod key of the Easter icon from the well-known feast tier in the Sofia Cathedral, Novgorod, which was probably executed by a painter from Byzantium or the Balkans in about 1340. I. Shalina has taken this to be a work from Moscow, with the consistently expressive lyrical character and the painted halos constituting a Hesychastic element.2 This icon probably had its place in the Feast tier of an iconostasis. 1 Smirnova 1976, pp 182–183. 2 Shalina, Russian Museum, St Petersburg, on a visit to the Museum in June 2000.

Utställd

Samlingskategori