
Chokladkanna
Konstnär/Tillverkare
DateringUtförd: Utf. 1715
Material / Teknik
Måtth x l x b: Mått 22,5 x 17 x 7 cm Vikt: Vikt 720 g
InventarienummerNMK 53/2021
FörvärvGåva 2021 av Märta Christina och Magnus Vahlquist Stiftelse genom Nationalmusei Vänner Gåva 2021 Märta Christina och Magnus Vahlquist Stiftelse genom Nationalmusei Vänner
Andra titlarTitel (sv): Chokladkanna Titel (en): Chocolate jug Etikett (sv): 4. Chokladkanna Etikett (en): 4. Chocolate jug
BeskrivningBeskrivning: Choklad var en av de tre nya varma dryckerna i Sverige åren runt år 1700. De krävda alla nya serveringskärl med lite olika utformning. Chokladkannor med sin karakteristiska, relativt stora hål i locket för att man skulle kunna vispa upp det eftertraktade skummet igenom, är inte vanliga i Sverige. Den här kannan har en balusterformad lockknopp med bajonettfattning som döljer hål för att vispa. Den har dessutom ett lock på pipen. Det var särskilt viktigt att ha ett kärl som höll kvar värmen när det gällde choklad. På insidan en sil vid snåsen Ordet choklad förekommer i det svenska språket första gången 1688. Den tidens choklad var en trögflytande blandning som kunde bestå av choklad, ägg, mjölk, socker, vanilj och olika kryddor. Blandningen krävde kraftig omrörning och därför har chokladkannor ett hål i locket så att det gick att få ner en visp utan att drycken svalnade för mycket. Efter Petter Hennings död fortsatte hans änka Anna Maria Richter (1675-1755) driften av verkstaden. Presstext: Donation av svenska silverföremål till Nationalmuseum Nationalmuseum har utökat sin samling med två unika silverföremål från 1715. Förvärven har gjorts genom en generös ekonomisk gåva av Märta Christina och Magnus Vahlquist genom Nationalmusei Vänner. Föremålen härstammar från samlaren Lars Bellmans silversamling som nyligen såldes på auktion. Det ena silverföremålet som Nationalmuseum har förvärvat är en chokladkanna tillverkad av Petter Henning i Stockholm 1715. Det var en ny typ av föremål gjort för den heta drycken choklad. Ordet choklad förekommer i det svenska språket första gången 1688. Den tidens choklad är inte något som vi skulle känna igen idag, utan en trögflytande blandning som kunde bestå av choklad, ägg, mjölk, socker, vanilj och olika kryddor. Blandningen krävde kraftig omrörning och därför har chokladkannor ett hål i locket så att det gick att få ner en visp utan att drycken svalnade för mycket. Den förvärvade kannan har en löstagbar lockknopp med bajonettfattning som döljer hålet. Den beställdes av en medlem av den friherrliga ätten Oxenstierna af Eka och Lindö. Chokladdrycken ansågs ha medicinska effekter – bra för aptiten och själen, samt vara ett utmärkt afrodisiakum. Från samma silversmeds verkstad kommer även smyckeskrinet som också det är daterat 1715. Gestaltningen är monumental trots den ringa höjden på 6,5 cm. Den senbarocka formen med sneda hörn och konsoler jämte dekor med godronnerad kant och ciselerat mönster är mycket modern för sin tid. En instämplad vapensköld i skrinet avslöjar att det har beställts av någon medlem av den adliga ätten Lorichs. – Föremålen stärker Nationalmuseums mycket representativa samling av svenskt silver. Chokladkannan är speciellt intressant ur ett design- och kulturhistoriskt perspektiv eftersom den är tillverkad redan 1715, säger Micael Ernstell, konsthantverksintendent vid Nationalmuseum. Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärven av silverföremålen har möjliggjorts genom en generös gåva från Märta Christina och Magnus Vahlquist som donerats genom Nationalmusei Vänner. Inventarienummer: Petter Henning, Chokladkanna, 1715. NMK 53/2021. Petter Hennings änka, Smyckeskrin, 1715. NMK 54/2021.
Utställd
Samlingskategori
Geografisk härkomst
TeknikKonstindustri
Sakord































