Ytterligare textUtställningstext: Roslins porträtt av den moldaviska prinsessan Zoie Ghika utfördes under konstnärens vistelse i St Petersburg, på beställning av den ryska kejsarinnan Katarina II. Prinsessans far hade giftmördats i Konstantinopel, och hans familj levde nu i exil i Ryssland. Prinsessans moldaviska dräkt med vit turban och snörmakerier i silver gjorde ett exotiskt intryck vid det ryska hovet. I porträttet har dock Roslin valt att ge sin modell en aura av raffinerade enkelhet, utan någon iögonfallande förkonstling.
Webbtext (Beskrivning): Den moldaviska prinsessan Zoie Ghika är gestaltad på ett sätt som skiljer sig från de flesta av Roslins övriga porträtt. Prinsessan bär inte peruk utan har håret uppsatt. Hon har moldavisk dräkt – en turbanliknande huvudbonad dekorerad med rosor, vit sidenklänning med silverband och spetskanter och en väst i päls. Dräkten är elegant, men talar ändå inte om överflöd.
Ryssland hade intagit Moldavien och Zoie Ghikas far, som var lydfurste blev avrättad. Familjen blev en bricka i det politiska spelet och flyttades till Katarina den Storas hov. Kejsarinnan var också den som beställde porträttet. De moldaviska prinsessorna blev ett exotiskt inslag vid det ryska hovet. De blev samtidigt en symbol för det ryska imperiets geografiska utsträckning, långt ner mot Svarta havet.
1775 kom Alexander Roslin till Ryssland för att ta upp porträttbeställningar av det ryska hovet. Konstnären stannade i ungefär två år och fick 75 beställningar. Många av de beställda porträtten fick slutföras efter återkomsten till Paris. Porträttet av Zoie Ghika var ett av de sista Roslin målade innan han återvände till Paris. Det brukar lyftas fram som ett bevis för att kvalitén på hans målningar inte blev sämre även om han var överhopad av arbete och beställningar.
Än idag är det svårt att inte leva sig in i porträttet av den moldaviska prinsessan. Vad ser du i hennes blick och hållning? En kuvad prinsessa eller en stolt flykting?
Utställningstext: Alexander Roslin föddes i Sverige, men var mest verksam i Paris. Hans skicklighet och goda rykte tog honom tillbaka till Stockholm och S:t Petersburg och uppdrag för hoven där. Den moldaviska prinsessan Zoie Ghika levde i landsflykt i Ryssland, och Roslin verkar ha valt att porträttera henne ovanligt naturligt, utan de håruppsättningar och det smink man annars förknippar med 1700-talet.
