Charlotta Ronjon, g. Bergström (1817–1891), konstnärens maka, 1840-tal

Konstnär/Tillverkare

DateringUtförd: Utf. troligen 1840-talet

Måtth x b: Mått [dager] 14,3 x 9,3 cm h x b x dj: Montering 21,7 x 17,5 x 0,5 cm h x b x dj: Mått 25 x 21,4 x 2,5 cm [etui stängt] h x b x dj: Mått 25 x 42,5 x 1,5 cm etui [öppet]

InventarienummerNMGrh 5206

FörvärvInventarieförd 2020 (Inköp 2019 med donationsmedel ur Wiros-fonden och Gripsholmsföreningen av år 1937)

Andra titlarTitel (en): Henriette Charlotta Catharina Ronjon (1817-1891), married to the photographer Johan Wilhelm Bergström Etikett (sv): Charlotta Ronjon, g. Bergström (1817–1891), konstnärens maka, 1840-tal Etikett (en): Charlotta Ronjon, married Bergström (1817–1891), the Artist’s Wife, 1840s Henriette Charlotta Catharina Ronjon (1817-1891), g.m. fotografen Johan Wilhelm Bergström

BeskrivningBeskrivning: Johan Wilhelm Bergström var en teknisk begåvning som arbetade med allt från pressglasformar till Nationalmusei zinktrappräcken. Under åren 1843-54 var han verksam som daguerreotypist med ateljé i Stockholm. Porträttet av hustrun är ett av fotografens främsta verk. Det är iscensatt som en tablå med Charlotta Bergström vid spinnrocken. Daguerreotypen är knivskarp. Till och med den tunna tråd som löper mellan spinnrocken och händerna är synlig. Presstext: Nyförvärv, mars 2020: Nationalmuseum förvärvar daguerreotyp av Johan Wilhelm Bergström Nationalmuseum har förvärvat ett centralt verk inom tidigt svenskt fotografi, Johan Wilhelm Bergströms porträtt av sin hustru Henriette Charlotta Catharina. Daguerreotypen är sannolikt utförd kring 1840-talets mitt, en tid då Bergström var en av de ytterst få porträttfotografer som verkade i Stockholm. Den fantastiska skärpan och den känsliga kompositionen gör detta till ett av daguerreotypistens finaste verk. Johan Wilhelm Bergström (1812–1881) var i högsta grad en selfmade man inom den mekaniska branschen i dåtidens Stockholm. Fadern var snickare, anställd i den framstående uppfinnaren Samuel Owens gjuteri och maskinverkstad. Vid tolv års ålder sattes Bergström i lära hos en glasblåsare. Efter att ha avlagt mästarprov och blivit myndig öppnade han en egen verkstad. Den var en av de första i Sverige där metallformar till pressglas tillverkades. Med åren blev Bergström storentreprenör i ledningsbranschen (gas, vatten, avlopp) och hans mekaniska verkstad tillverkade allt från armatur för de kungliga slotten till telegrafapparater. Exempelvis fick firman 1866 i uppdrag att utföra trappräcken och balustrader av gjuten och bronserad zink för trapphallen på Nationalmuseum. Fotograferandet började troligen som ett privat intresse, men kom även det att bli en del av Bergströms professionella verksamhet. År 1843 införskaffades utrustning för ”ljusmålning” genom bokhandlaren Adolf Bonnier, som i sin tur köpt detta från Paris. Året därpå kunde man i Bonniers boklåda i Norrbrobasaren se exempel på Bergströms daguerreotyper. Av en annons i Aftonbladet framgår att ”[p]orträttering […] verkställes […] uti en större vacker trädgård å Blasieholmen” under sommarmånaderna. Fotografen var väl medveten om marknadsföringens betydelse och annonserade flitigt i pressen. Flera av hans samtida kollegor sökte upp kunderna under resor genom riket, medan Bergström istället stannade kvar i Stockholm och fortsatte driva sin mekaniska verkstad parallellt med porträttfotograferingen. Vid 1840-talets mitt dominerade han helt daguerreotypimarknaden i staden. Tio år senare, 1854, slutade Bergström fotografera och överlät sin dåvarande ateljé till en kollega. År 1840 gifte sig ”Glasslipare-Fabriqueren” Johan Wilhelm Bergström med verkmästaredottern Henriette Charlotta Catharina Ronjon (1817–1891). Äktenskapet förefaller ha varit lyckligt och Johan Wilhelm skrev såväl ömma brev som dikter till sin maka. Några av hans allra finaste porträtt föreställer henne. I en annons 1845 meddelar Bergström att han skaffat ny utrustning och nu kan utföra daguerreotyper ”af största möjliga storlek”, vilket innebär knappt 14,5 x 10 cm. I detta format finns bland annat ett självporträtt i Moderna Museets samlingar. Även fru Bergström avporträtterades i storformat. Kompositionen är välregisserad in i minsta detalj. Hon framställs enligt dåtidens ideal som en huslig kvinna, sittande vid en spinnrock. Daguerreotypen är knivskarp. Här syns till och med den tunna tråd som löper från rocken och mellan händerna. Ansiktet är vänt mot fotografen och den intensiva blicken är riktad mot honom. Betraktaren ser fru Bergström så som hennes make såg henne. Tillsammans med flera andra betydande daguerreotyper av Johan Wilhelm Bergström tillhörde detta porträtt på 1900-talet Helmer Bäckström. Han var den förste professorn i fotografi vid KTH i Stockholm och donerade sin samling till Fotografiska museet, som idag ingår i Moderna Museet. Porträttet av Henriette Charlotta Catharina Bergström kom dock att ta andra vägar. Det är mycket glädjande att det nu har kunnat förvärvas av Nationalmuseum till Statens porträttsamling. Statens porträttsamling är världens äldsta nationella porträttsamling och visas på Gripsholms slott. Den innehåller över 5 000 porträtt och förvaltas av Nationalmuseum. Nationalmuseum har inga statliga medel att förvärva design, konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärvet har möjliggjorts genom ett generöst bidrag från Gripsholmsföreningen av år 1937. Inventarienummer: Johan Wilhelm Bergström, Henriette Charlotta Catharina Ronjon (1817–1891), g.m. fotografen Johan Wilhelm Bergström, troligen 1840-tal. Daguerreotyp. NMGrh 5206.

Avbildad person

Samlingskategori

Materialfotopapper (Papper)

TeknikFotografi

Sakord