Ytterligare textPresstext: Månadens nyförvärv, December 2017:
Nationalmuseum har förvärvat tre målningar från det tidiga 1800-talets Frankrike, utförda av Étienne Bouhot och Charles Marie Bouton. Tillsammans speglar de tidens fascination för stadsvyer och olika former av rumslighet. Dessa bilder av det vardagliga är helt osentimentala. De fungerar samtidigt som tittskåp med öppningar mot verkligheten. Perspektivet och ljuset är viktiga egenskaper för att skapa en känsla av illusion.
Konstnärer har fascinerats av olika sätt att skapa rumslig illusionism sedan renässansen och konstruktionen av centralperspektivet. Under senare delen av 1700-talet skapade turismen en marknad för stadsvyer, till exempel från Paris. Flera av konstnärerna hade fått sin skolning som perspektivmålare inom teatern. Några av dem kom att utveckla panoramat, ett rum med plats för publik i mitten och en målad bild uppdelad i olika scener som löpte runt de omgivande väggarna. Bilderna visade oftast stadsvyer från höga utsiktspunkter eller samtida dramatiska händelser såsom eldsvådor och krig. Ledande panoramamålare i Paris efter 1800 var Pierre Prévost (1764-1823). Bland hans elever fanns två konstnärer, vars verk Nationalmuseum nyligen köpt in - Étienne Bouhot (1780-1862) och Charles-Marie Bouton (1781-1853). Bägge var uppburna namn i sin samtid, men har idag oförtjänt hamnat i glömska. I Charles-Marie Bouton Den första nattvarden i kryptan i kyrkan St Roch i Paris förekommer spel med ljus och rum, men av mer komplex natur. I kyrkans stora mittskepp i den vänstra bildhalvan pågår en mässa med konfirmation. I de angränsande mindre rummen ägnar sig församlingsbor åt enskild andakt medan Louis Pierre Deseines skulpturgrupp i fonden återger Kristi gravläggning. Dessa olika rumsliga förhållandena och skilda grader av verklighet åstadkoms genom en suggestiv ljusbehandling, som i sin tur är ett resultat av överljus från olikformade fönster. Det finns inte bara ett perspektiv utan flera, som tillsammans ger en hemlighetsfull karaktär åt kyrkorummet. Inte oväntat var därför Charles-Marie Bouton tillsammans med Louis Daguerre uppfinnare av dioramat, en utveckling av panoramat, men med tillägg av ljus för att skapa illusion av rörelse.
De tre målningarna gör det möjligt för Nationalmuseum att presentera en företeelse inom bildkonsten som fick en enorm betydelse för den fortsatta utvecklingen av hela den visuella kulturen med uppfinningen av fotografin som startskott.
Inventarienummer
NM 7405, Charles-Marie Bouton: Den första nattvarden i kryptan i kyrkan St Roch i Paris
NM 7434, Étienne Bouhot: Parisgata i eftermiddagsljus, 1823
NM 7435, Étienne Bouhot: Interiör från kyrkan Saint Thibault i Bourgogne
