Jaktnymf och fauner

Ytterligare textWebbtext (Beskrivning): Jaktnymf och fauner, som blev Julius Kronbergs genombrottsverk, hörde till de mest uppmärksammade målningarna i Sverige på 1870-talet. Kronberg hade studerat i Düsseldorf och München och beundrade särskilt den österrikiske historiemålarens Hans Makarts måleri. Makarts förkärlek för starka koloristiska effekter och överdådiga rekvisita avspeglas tydligt i Kronbergs skildring av jaktnymfen som i smyg betraktas av de två faunerna. Målningen hade med framgång visats i München 1875. När den 1876 visades i Stockholm växlade reaktionerna kraftigt. Somliga uppfattade motivet som allt för sexuellt utmanande. Andra bedömare menade att målningen var ett fullödigt mästerverk som omedelbart måste förvärvas av Nationalmuseum. En av målningens största beundrare var den unge August Strindberg, som vid denna tid försörjde sig som konstkritiker. I Dagens Nyheter skrev han en lyrisk recension där Kronberg beskrevs som en ”måleriets triumfator”. Strindberg menade att Münchenskolan, som Kronberg representerade, stod för ett modernt måleri där färgeffekterna var huvudsaken medan motivet i sig var av underordnad betydelse.