Ytterligare textWebbtext (Beskrivning): Beskrivning som månadens nyförvärv, januari 2015:
Nationalmuseum har erhållit ett unikt fotografiskt porträtt av Gustaf VI Adolf utfört av C. G. (Carl Gustaf) Rosenberg. Profilbilder av regenter har sedan antiken fått symbolisera ett rike, en nation, och porträttet av Gustaf VI Adolf är den bild av monarken som fått allra störst spridning. En version finns än idag i var mans hand i form av ett 5-kronorsmynt som från hösten 2016 successivt kommer att upphöra som betalningsmedel.
Gustaf VI Adolf efterträdde sin far Gustaf V vid dennes död 29 oktober 1950. Vid tronskiften uppstår ett behov av nya mynt då statschefens bild är en symbolisk garant för deras värde. Dessa profilbilder är dessutom ett av de äldsta exemplen på officiella porträtt och återfinns utan större förändringar från antiken till nutiden.
Den 16 december år 1950 kallades C. G. Rosenberg till Kungliga slottet i Stockholm för att fotografera den nytillträdde Gustaf VI Adolf. Resultatet blev ett strikt profilporträtt. Fotografiets syfte var att kunna användas som förlaga såväl till mynt som till frimärken. Rosenbergs foto användes av medaljgravören Léo Holmgren, då chefsgravör på Kungl. Mynt- och Justeringsverket, för olika minnesmynt från perioden 1952-72 samt för den nya 5-krona som formgavs år 1972 och fortfarande är i bruk. Porträttkonstnären David Tägtström och grafikern Mark Sylwan utgick även de från Rosenbergs foto för nya frimärken med kungens porträtt, graverade av Sven Ewert. Med smärre justering av Karl-Erik Forsberg och frimärksgravören Czeslaw Slania på 1960-talet, utkom dessa frimärken i flera olika värde- och färgvarianter till och med år 1971.
C. G. Rosenberg var inte huvudsakligen porträttfotograf. Han blev framförallt känd för sina bilder av natur och arkitektur. Bland annat medverkade han under åren 1922-55 i Svenska Turistföreningens Årsbok och kom därmed att i hög grad bidra till 1900-talets bild av Sverige. Rosenberg uppskattades av flera samtida arkitekter och fick fotografera dåtidens prestigeprojekt, t.ex. Stockholms stadsbibliotek, Skogskyrkogården och Konserthuset. Han anlitades även för fotografering av kulturhistoriska byggnader och föremål. Rosenberg bidrog till ett flertal bokverk på området, bland annat Svenska slott och herresäten och Nationalmusei planschserie (1921). Det kan tyckas förvånande att inte en fotograf specialiserad på porträtt valdes till att utföra denna centrala bild av den nye svenska kungen. Om man ser till Gustaf VI Adolfs stora intresse för kulturhistoria, konst och böcker, måste dock Rosenberg har varit ett mycket välkänt namn för honom.
Genom en gåva från Lars Rosenberg av ett urval av hans farfars, C. G. Rosenberg, fotografier, har Statens porträttsamling och Nationalmuseum nu berikats med en av de allra mest kända framställningarna av Gustav VI Adolf. Nationalmuseum har inga egna medel att förvärva konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel.
