Ytterligare textWebbtext (Beskrivning): Roslin var framför allt verksam i Paris och intog en särställning på den internationella konstscenen under 1700-talet. Det var i Paris han träffade sin blivande hustru, porträttmålaren Marie Suzanne Giroust, och det var där han råkade sin landsman Henrik Wilhelm Peill. I det här porträttet förenas de tre på ett intrikat sätt – konstnären har avbildat sig själv och hustrun när hon är i färd med att måla Peills porträtt. 2013 kunde målningen förvärvas av Nationalmuseum.
Beskrivning som månadens nyförvärv, December 2013
Familjetavla av Alexander Roslin
Den nyligen förvärvade roslinska familjetavlan målades av Alexander Roslin 1767. Under sommaren 1754 hade Roslin fått ta över olika inköpsuppdrag för Carl Gustaf Tessin i Paris. När Tessins skyddsling Henrik Wilhelm Peill kom till Paris på en europeisk utbildningsresa i mitten av 1760-talet tog Roslin och hans hustru emot honom med öppna armar. Som ett tecken på den nära vänskap som uppstod utförde Roslin porträttet av sig själv och hustrun Marie Suzanne Giroust framför staffliet i färd med att måla en pastell av Peill. Målningen tillkom när Peills vistelse började gå mot sitt slut. Porträttet i porträttet har inte kunnat återfinnas, men väl flera exemplar av en annan version, som Marie Suzanne Giroust utförde ett år tidigare.
Gulddosan med porträtten i miniatyr som Roslin pekar på, ingår i målningens rebusartade karaktär och kan möjligen ha varit en avskedspresent av lyxkaraktär från Peill. Att porträttet verkligen var en vänskapsyttring framgår av ramens inskription – Loin et près (”Långt bort och [ändå] nära”). Med största säkerhet förvärvade Peill målningen samma år, eller under de närmast kommande åren. Ganska snart efter sin hemkomst ingick han äktenskap med Anna Johanna Grill d.y., dotter till den framlidne direktören i Ostindiska kompaniet, Claes Grill d.ä. Det mesta talar för att miniatyrporträttet av den yngre kvinnan på gulddosan på målningen är fröken Grill, medan den äldre kvinnan förmodligen är modern Anna Johanna d.ä.
Mot denna bakgrund kan man lätt förstå att Roslin kände sig manad att sedan måla den Grillska familjetavlan i september 1775. Detta verk tillhör idag Göteborgs konstmuseums samlingar. Bilden av änkefrun Anna Johanna Grill d.ä. och barnen Adolf Ulric samt Anna Johanna d.y. anslöt sig lätt till det grupporträtt av paret Roslin, som Nationalmuseum nu förvärvat. På familjetavlan fanns dock inte svärsonen Peill med utan en annan person, den döde familjefadern. Såsom konventionen bjöd är han framställd i en annan realitetsgrad, i form av Gustaf Lundbergs pastellporträtt i bakgrunden. Inskriptionen svarar väl mot pendangens och gör på detta sätt innebörden mångtydig Loin et près/Unis à jamais (”Långt borta och [ändå] nära/Förenade för alltid”).
Den roslinska familjetavlan tillhörde länge ättlingarna till mannen som ärvde Henrik Wilhelm Peills och hans hustru Anna Johanna Grill d.y., nämligen hennes systerson, friherren och brukspatronen Per Adolf Tamm. Detta unika verk av Alexander Roslin ur Österbysamlingen tillföll så småningom friherrinnan Stina Nordenfalk, född Rålamb. Det är av hennes arvingar som museet nu har förvärvat målningen.
Förutom med medel från museets egna fonder har förvärvet möjliggjorts genom ett betydande bidrag från Nationalmusei Vänners fonder och stiftelser samt en privat donation. Målningen har visats för offentlig publik vid ett fåtal tillfällen, bland annat i utställningarna Alexander Roslin 2007 och Stolthet och fördom 2012 på Nationalmuseum. Det är därför med glädje Nationalmuseum nu kan konstatera att en viktig del av det svenska kulturarvet har kunnat räddas och i framtiden kan visas i museets permanenta samlingar
