Ytterligare textWebbtext (Beskrivning): I samband med att kungafamiljen flyttade in på Stockholms slott 1754 gjordes stora beställningar av möbler. I den strikta rangordning som rådde vid hovet var utformningen av en sittmöbel inte något som lämnades åt slumpen. Kungaparet, Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, placerades i förgyllda armlänstolar med högklassigt bildhuggeri. Deras barn satt på förgyllda rygglänstolar med bildhuggeri av samma slag som de kungliga föräldrarna. Övriga gäster tilldelades enklare gulmålade stolar.
Beskrivning som månadens nyförvärv, Oktober 2013
Kunglig rygglänstol tillverkad 1754
Nationalmuseums samling har utökats med en möbel med kunglig proveniens. Stolen är tillverkad i samband med kungafamiljens inflyttning på Stockholms slott år 1754, ett tillfälle då stor möda lades vid att skapa en modern och representativ miljö. Slottet kom att möbleras med huvudsakligen svenska möbler av de främsta stockholmshantverkarna.
Den stol museet nu har förvärvat är en rygglänstol och är tillverkad för kungens matsal, den så kallade pelarsalen. Stolen var avsedd att brukas av någon av kungaparets barn, de blivande kungarna Gustav III och Karl XIII, eller deras yngre bror prins Fredrik Adolf. I den strikta rangordning som rådde vid hovet var utformningen av en sittmöbel inte något som lämnades åt slumpen. Kungaparet, kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, placerades i förgyllda armlänstolar med högklassigt bildhuggeri. Deras barn satt på förgyllda rygglänstolar med bildhuggeri av samma slag som de kungliga föräldrarna. Övriga gäster som tilläts sitta tilldelades någon av de 24 gulmålade rygglänstolar med enklare bildhuggeri som utgjorde resten av möbleringen av matsalen. En detalj som förstärkte rangen på de stolar som brukades av de kungliga barnen var att även baksidan var prydd med bildhuggeri. Något som normalt sett inte kostades på, då stolar enligt 1700-talets möbleringsmode vanligtvis var placerade längs med väggarna.
Enligt de bevarade räkenskaperna är stolens stomme med största sannolikhet tillverkad av Lorentz Nordin och dekoren skuren av någon av de många franska och svenska ornamentsbildhuggare som var verksamma vid slottsverkstäderna. Vem som formgivit stolen vet vi inte, men formen ansluter till slottsarkitekten Carl Hårlemans stilideal. Hårleman hade visserligen avlidit 1753, året innan stolen tillverkades, men hans smak kom att prägla även de beställningar som utfördes efter hans död.
Nationalmuseums inköp av denna högklassiga möbel med kunglig proveniens har möjliggjorts genom en gåva av Barbro Oshers fond. Nationalmuseum har inga egna medel att förvärva konst och konsthantverk för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel
