Vas Fiskgraal

Konstnär/Tillverkare

DateringUtförd: Utf. 1937

Material / Teknik

Måtth x diam: Mått 20 x 14,5 cm

InventarienummerNMK 55/2007

FörvärvGåva 2007 av Nationalmusei Vänner, Bengt Julins fond

Andra titlarTitel (sv): Vas Fiskgraal Titel (en): Vase Etikett (sv): Vas Fiskgraal Etikett (en): Vase Fish-graal

BeskrivningBeskrivning: Tjockväggig, transparent glasvas med grön dekor föreställandes fiskar och sjögräs. Edvard Hald förnyade och utvecklade tillsammans med Simon Gate Orrefors glasproduktion. Företaget tillverkade ursprungligen bruksglas, flaskor och burkar. Gate och Hald anställdes som konstnärer i industrin för att utveckla verksamheten, De arbeta både med att formge så kallad vackrare vardagsvara och med konstglas som var ämnat att väcka intresse, skapa renommé och demonstrerar företaget och formgivarnas högt ställda konstnärliga ambitioner. Graaltekniken utvecklades i slutet av 1910-talet. Det är en komplicerad teknik som både kräver en innovativ och visionär formgivare och ett lag av mycket skickliga glasblåsare och gravörer. En förutsättning är att alla som deltar i arbete har full förståelse för hur glaset uppför sig då det värms, blåses och formas. Detta är särskilt viktigt i graaltekniken eftersom flera lager av glas i olika färger smälts ihop och full kontroll är nödvändig för att den dekor formgivarens skapat i slutänden skall framträda som planerat. Hald gjorde sig i början av 1920-talet känd för att komponera graaldekorer som skickligt utnyttjade glasets egenskaper, noga uträknade för att kompensera för glasvolymernas expansion vid blåsning och formning. Ofta var dekorerna humoristiska och lekfulla, vid första anblick vackra och dekorativa, men vid en närmare titt mönster som det kan vara svårt att lista ut hur de konstruerats och utförts. Graaltekniken förlorade i popularitet på 1930-talet. Nya moderna ideal förespråkade enkla former och färglöstglas. I slutet av 1930-talet förnyade dock Hald graalglaset då han skapade fiskgraalen. Tekniken är den samma, men motiven passar bättre in i tidens smak. En fiskgraal ser ut som en fiskskål av genomskinligt glas. I dessa för det mesta sfäriska akvarier simmar fiskar runt bland sjögräs och tång. 1930-talets radikala formdebatt handlade mycket om att föremål skulle vara funktionella. Prydnadsföremål ansågs reaktionära. Orrefors tillverkade glas enligt de moderna idealen, men en mycket stor andel av produktionen var likväl prydnader och konstglas. Fiskgraalen är ett finurligt mellanting. Det är en vas med en enkel grundform utförd i genomskinligt glas. Den går att använda som vas, även om den nog bäst gör sig som en prydnad. Den är samtidigt en fiskskål med fiskar och sjöväxter. Motiven är tydigt redovisade. På 1920-talet var motiven mer flytande och suggestivt diffusa. Fiskgraalen blev mycket populär och visades med framgång på Världsutställningen i New York 1939. I Nationalmusei samlingar saknas en fiskgraal och den skulle berika samlingarna av flera orsaker. Dels för att den var ett föremål som återinförde färg och en visuellt rikare form i 1930-talets formvärld. Nationalmuseum har i samlingarna förvånansvärt få exempel på färgat glas, något som bl.a. har en samlingshistorisk bakgrund. Dels för den harmonierar väl med föremål i andra material som utvecklades i likartad riktning både vad gäller komposition och motivval. Fiskgraalen skulle effektfullt kunna exponeras tillsammans med t.ex. Wilhelm Kåges Argenta-keramik och föremål av Folke Arström i rostfritt stål.

Samlingskategori

Geografisk härkomst

MaterialGlas

TeknikGraalteknik

Sakord