Ytterligare textBeskrivning: Den åldrade, vitskäggige aposteln Paulus porträtteras här som teolog och nytestamentlig författare. Han är avbildad i halvfigur och trekvartsprofil, vänd åt höger, och iklädd en gråblå mantel. I vänster hand håller han en gåspenna, medan han sitter lutad över en uppslagen foliant, försjunken i djupa grubblerier. Bakgrunden utgörs av en neutral gråaktig vägg; ett varmt gyllene ljus lyser upp gestalten från vänster.
Målningen ingår i en grupp verk som Lievens utförde under sina tidiga år i Leiden. Motivet med den lärde åldringen i sin studerkammare är gemensam för denna grupp, liksom kompositionen i halvfigur och den kraftiga ljuskällan, som lyser upp scenen från vänster. Under dessa år hade Lievens nära kontakt med Rembrandt, och det var han, som inspirerat kollegan till motivtypen, en lärd gammal man. Detsamma gäller den speciella ljusföringen, som erinrar om Rembrandts självporträtt från 1620-talets slut. Utmärkande för Lievens […] är formatet i naturlig storlek, kompositionen med den stora gestalten i bildens förgrund och framställningen av aposteln i trekvartsprofil (Rembrandt och hans tid, Nationalmuseum, Stockholm 1992-93, nr 96)
Beskrivning som månadens nyförvärv, September 2012
Målning föreställande aposteln Paulus, av Jan Lievens
Nationalmuseums omfattande samling av äldre holländskt måleri har berikats med ett av Jan Lievens (1607-1674) främsta verk. Han föddes i Leiden där han 1615 studerade för Joris van Schooten, och därefter hos Pieter Lastman i Amsterdam mellan cirka 1619-1621. På slutet av 1620-talet arbetade Lievens nära Rembrandt, varför deras verk från den tiden ofta är svåra att särskilja. År 1632 reste Lievens till England där han fick flera uppdrag av det engelska hovet, för att därefter bege sig till Antwerpen där han blev medlem av stadens målargille. Från 1643 till och med sin död 1674 levde och verkade Lievens framförallt i Amsterdam, med undantag för ett antal vistelser i Haag och i födelsestaden Leiden.
Den monumentala målningen föreställande aposteln Paulus är ett karakteristiskt verk av Lievens från den period i Leiden då han samverkade nära med Rembrandt. Ett släktskap med Rembrandts måleri från samma tid, det vill säga cirka 1627-29, märks både motiviskt och kompositionellt, men också i den ljusbehandling som Lievens använt sig av. Här kan särskilt framhållas motivet med aposteln framställd i halvfigur, den kraftfulla ljus- och skuggbehandlingen med en ljuskälla som lyser upp scenen från vänster liksom den inkännande och av realism präglade skildringen av Paulus fårade ansikte och grova hand. Paulus framställs av Lievens som en lärd gammal man som är försjunken i tankar då han är i färd med att fortsätta sitt skrivande i en stor, uppslagen bok.
Jan Lievens målning avbildande aposteln Paulus har i forskningen om konstnären daterats till åren omkring 1627-29. Målningen kom ursprungligen till Sverige genom den betydande konstsamlaren Gustav Adolf Axelsson Sparre (1746-1794). Den så kallade Sparreska samlingen räknas idag till en av de främsta i landet under 1700-talet vid sidan av Gustav III:s, Lovisa Ulrikas och Carl Gustaf Tessins konstsamlingar.
Nationalmuseum har haft möjlighet att förvärva den betydande målningen av Jan Lievens med hjälp av donationsmedel från Wirosfonden. Förvärvet från konstsamlingen på Wanås, där de återstående delarna av den Sparreska samlingen finns idag, är ett av de mest betydande som Nationalmuseum har gjort på senare år.
Nyförvärvet går att se i salen med holländskt och flamländskt 1600-talsmåleri på plan 2 från den 7 september.
