Antoine Watteau

(1684 - 1721)

Namnvarianterauktoriserad namnform: Antoine Watteau namnvariant: Jean-Antoine Watteau namnvariant: Jean-Antoine Vateau namnvariant: Jean Antoine Vatot stavningsvariant: Antoine Vatot

DatumLevnadsår: 1684 - 1721 Död: död 1721-07-18 Född: född 1684-10-10

Kön

Platser

Födelseort: Valenciennes

Nationalitet

Funktion

BiografiBiografi: [2002-05-13] Fransk konstnär. Efter studier i födelsestaden Valenciennes begav han sig till Paris 1702 där han arbetade i Claude Gillots och Claude Audrans ateljéer. År 1712 blev han medlem av den franska konstakademin men lämnade sitt receptionsstycke först 1717. Watteaus främsta bidrag till konsthistorien är de så kallade fêtes galantes (galanta fester), en motivkategori som framställer stillsamma, ofta förälskade och musicerande människor, där den omgivande naturen understryker harmonin. Målningarna skildrar stunder av stilla lycka men här finns även stråk av vemod, en isolerad figur eller grupp, ett sökande ögonkast utan gensvar eller en avvärjande gest. Dessa drag av melankoli är också tydliga i de målningar Watteau gjorde med motiv från den italienska komedin, där en Harlequin eller en Gilles visar på hans betydande kännedom om människans livsvillkor. I sitt självpåtagna uppdrag mot slutet av sitt liv att måla en skylt för vännen, konsthandlaren Gersaint, har han samlat sina erfarenheter till en poetisk syntes av mänsklighetens sökande efter kärlek och lycka. Hans målningar föregicks av noggranna studier i form av teckningar, konstverk utförda med grace, lätthet och pregnans. Watteaus konst bryter mot barockens utåtriktade officiella stil; hans figurer rör sig naturligt i en naturlig omgivning, och hans färgskala i svala klanger pekar framåt mot rokokons kyliga tonläge. Han blev känd och uppskattad under sin livstid, framför allt i Storbritannien, där hans konst fick avgörande betydelse för t.ex. Gainsborough och Reynolds. I Frankrike fick han få direkta efterföljare. Hans betydelse är dock oomtvistad; mer än någon annan har han genom sin konst präglat eftervärldens syn på 1700-talet. Källa: NE [JML]

Externa länkar


Relaterade objekt (141)