Oskar Patrik Sturzen-Becker

Namnvarianterauktoriserad namnform: Oskar Patrik Sturzen-Becker Orvar Odd

DatumLevnadsår: 1811 - 1869 Död: Död 1869 Född: Född 1811

Kön

Nationalitet

Funktion

BiografiBiografi: Oscar Patrick Sturzen-Becker (född 1811, fil. doktor, publicist, ifrig skandinav, någon tid bosatt i Danmark, pseudonymen Orvar Odd, död 1869) tillhörde »det unga Sverige» från 1830-talet, slöt sig med hänförelse till de liberala idéerna och ställde sin fint skurna penna i pressens tjänst, bland annat som kvick »följetonist» i dåtida mening (motsvarande hvad nu menas med »kåsör») och som spirituell och mångsidig litteraturkritiker. I sina senare utgifna »Grupper och personnager», uddiga om än stundom lösliga skildringar ur samtidens litteraturhistoria, förenar han kåsörens och litteraturgranskarens egenskaper. Han är en prosastilist med stort herravälde öfver språket. Men fullt så stor betydelse äger Orvar Odd som skald; han intager en i många afseenden egendomlig ställning såsom lyriker med starkt känslodjup och verklighetssinne (»Jag, tidens barn af all min själ, jag blir på jordenkvar») och såsom en poetisk berättare af rang. Redan på 1840-talet hade Sturzen-Becker framträdt som skald (Min fattiga sångmö), därvid han i dikten gaf uttryck åt sina politiska och sociala idéer; men hans mest betydande skaldskap härrör från 1860-talet, då han med fördjupad lifserfarenhet och rikare litterär bildning utgaf lyriska samlingar (Stycken i små ramar, Brunt och rosenrödt) samt poetiska berättelser, ej utan släktskap med Byrons, sådana som Grefvinnan Gruffiakin, Förborgadt, John Faa och andra, hållna i en form, hvars ledighet och elegans inom vår litteratur är ganska enastående. [Svensk litteraturhistoria i sammandrag] [http://www.lysator.liu.se/runeberg/svlihist/sturzbec.html] 2001-08-24