Albrecht von Wallenstein

Namnvarianterauktoriserad namnform: Albrecht von Wallenstein

DatumLevnadsår: 1583 - 1634 Död: Död 1634 Född: Född 1583

Kön

Funktion

BiografiBiografi: hertig, tysk fältherre. W., som var son till en fattig protestantisk adelsman i Böhmen, övergick i tjugoårsåldern till katolicismen. Efter studier bl.a. i Padua slog W. in på den militära banan. Under upproret i Böhmen 1618 satte han upp ett kejserligt regemente och fick efter slaget vid Vita berget 1620 mycket billigt köpa stora godsområden, som kejsar Ferdinand II konfiskerat från de böhmiska protestanterna. Detta blev kärnan till det hertigdöme, Friedland, som W. erhöll 1624. År 1626 satte W. för kejsaren upp en armé på 50 000 man. Efter stora framgångar mot protestantiska arméer besatte W. Mecklenburg, vars hertighus avsattes för att det allierat sig med Danmark. W. blev själv hertig av Mecklenburg 1629. Han besatte Jylland och tvingade Danmark till fred 1629. W. planerade att besätta hansestäderna vid östersjökusten och skapa en kejserlig sjömakt där. Motståndet mot W. växte emellertid också bland de katolska furstarna i Tyskland, som fått sina länder hänsynslöst utsugna av W:s arméer, och kejsaren tvingades 1630 avskeda denne. Efter Sveriges framgångsrika ingripande i kriget och fältmarskalken Tillys död vände sig kejsar Ferdinand åter till W., som satte upp en ny stor kejserlig armé och efter slaget vid Lützen 1632 framstod som den katolska sakens räddare. W. är en gåtfull gestalt, och delade meningar råder om hans planer. Han var i konflikt med Spanien och Katolska ligan, och även kejsaren oroades av W:s agerande. Efter Gustav II Adolfs död slöt W. gång på gång vapenvila med fienden och inledde hemliga förhandlingar. Han eftersträvade en "universalfred" i Tyskland baserad på religiös tolerans, utmanövrering av Spanien, Sverige och Frankrike och en stärkt centralmakt. Det sistnämnda avsåg inte minst en stark maktställning för honom själv. Misstron mot W. ökade i alla läger, i Wien inte minst sedan han i januari 1634 avkrävt sina officerare en personlig trohetsförsäkran. Kejsaren förklarade W. avsatt och anklagade honom för högförräderi, och 25 febr. 1634 röjdes han ur vägen av några av sina egna officerare, som handlade på kejsarens vägnar. [NE]

Externa länkar