Wilhelm Stenhammar

(1871 - 1927)

Namnvarianterauktoriserad namnform: Wilhelm Stenhammar

DatumLevnadsår: 1871 - 1927 Död: Död 1927 Född: Född 1871-02-07

Kön

Platser

Födelseort: Stockholm

Nationalitet

Funktion

BiografiBiografi: [NE/2001-11-15] Tonsättare, pianist och dirigent. S. växte upp i en familj med starka kulturella traditioner, blev tidigt en god pianist och komponerade redan som 19-åring Tre körvisor (text J.P. Jacobsen), som numera är standardverk i svensk körrepertoar. År 1891 följde barytonballaden Florez och Blanzeflor (text Levertin) och körverket Snöfrid (text Rydberg). Som pianist skolades S. i Stockholm och Berlin. Med sin pianokonsert nr 1 b-moll (1893) framträdde han även internationellt. S:s produktion för piano är annars sparsam; de viktigare soloverken är Tre fantasier (1895) och Sensommarnätter (1914). Till 1890-talets Wagnerinspirerade verk hör musikdramerna Gildet på Solhaug (1893; efter Ibsen) och Tirfing (1898; text Anna Boberg). Efter en improduktiv period kring sekelskiftet tog S:s skapande åter fart med kantaten Ett folk (1905; däri hymnen "Sverige", text Heidenstam), pianokonsert nr 2 d-moll (1907), Serenad för orkester (1913, omarbetad 1919) och symfoni nr 2 g-moll (1915). Unika i sin svenska samtid är de sju stråkkvartetterna 1894-1916, i vilka han utvecklade ett rikt melodiskt och kontrapunktiskt mästerskap i alltmer klassiserande anda. S:s solosånger präglas av intuitivt känslig textnärhet. Till favoritskalderna hörde Runeberg ("Flickan kom ifrån sin älsklings möte", 1893), Heidenstam ("Min stamfar hade en stor pokal", 1893) och Bo Bergman ("Stjärnöga", "Månsken", "Adagio", 1903-04, "En positivvisa", 1918). Ett banbrytande samarbete med regissören Per Lindberg resulterade i funktionell teatermusik till dramer av bl.a. Shakespeare, Strindberg och Tagore ("Chitra", 1921). Till Musikaliska akademiens 150-årsfest 1921 skrevs kantaten Sången (text Rangström), vars "Mellanspel" ofta spelas separat. S. var en flitig kammarmusiker och framträdde ofta tillsammans med violinisten Tor Aulin eller Aulinska kvartetten. Han gav även pianoaftnar, gärna med Beethoven på programmet. Som dirigent verkade S. bl.a. 1907-22 i Göteborgs orkesterförening, där han odlade en kräsen repertoar med inslag av ny musik. [EHg]

Externa länkar