Edvard Grieg

Namnvarianterauktoriserad namnform: Edvard Grieg

DatumLevnadsår: 1843 - 1907 Död: Död 1907-09-04 Född: Född 1843-06-15

Kön

Nationalitet

Funktion

Relaterade personer

BiografiBiografi: [NE/2001-08-23] Norsk tonsättare, sitt lands främsta företrädare för nationalromantiken, ryktbar även som pianist och dirigent. G. växte upp i ett av musik präglat köpmanshem i Bergen. Hans första metodiska musikstudier förlades till Leipzig, där han studerade 1858-62. De följande studierna i Köpenhamn för Niels W. Gade tog sikte på en mera internationell skolning, medan samtidigt kontakten med den norske generationskamraten Richard Nordraak gav honom fosterländska impulser. G. väckte uppmärksamhet redan från 20-årsåldern som tonsättare med pianoverket Humoresker (1865), pianosonaten (1865) och de båda tidiga violinsonaterna (1865 resp. 1867). På partituret till sin enda symfoni, också ett ungdomsverk (1864), antecknade han "Maa aldrig opføres", en bestämmelse som dock bröts 1981. En av de kompositioner varpå G:s internationella ryktbarhet vilar är pianokonserten i a-moll, vars första version var färdig redan 1868; han bearbetade den emellertid i olika omgångar. År 1867 gifte G. sig med kusinen Nina Hagerup (1845-1935) och flyttade från Köpenhamn till Kristiania (Oslo). Där grundade han 1871 Musikforeningen. År 1874 erhöll han statligt tonsättarstipendium och återvände till Bergen. Från 1870-talet tillbringade den alltmer populäre G. mycken tid på vidsträckta europeiska konsertturnéer. År 1885 bosatte han sig på det nybyggda Troldhaugen utanför Bergen, nu museum. G. koncentrerade efter hand mycket av sitt skapande till de mindre formerna, sånger och pianominiatyrer. Förutom de nämnda ungdomsverken skrev han dock i större kammarmusikaliskt format bl.a. en stråkkvartett i g-moll (1878), som uppvisar klanglig och harmonisk uppfinningsrikedom i en nydanande form. För stråkorkester komponerade G. To elegiske Melodier (1881) och sviten Fra Holbergs Tid (första versionen för piano, 1884). De nationella operaplaner han smidde tillsammans med Bjørnstjerne Bjørnson (Olav Trygvason) realiserades endast fragmentariskt. Däremot gjorde han en viktig insats som kompositör av teatermusik: Sigurd Jorsalfar (med "Hyldningsmarsch", 1872) och Peer Gynt (1874-75, reviderad upprepade gånger). De bägge Peer Gynt-sviterna innehåller nummer som "Morgenstemning", "I Dovregubbens Sal" och "Anitras Dans" (svit nr 1) samt "Solveigs Sang" (svit nr 2). Kontakten med levande folkmusikaliska traditionsbärare inspirerade G. Ett markant exempel är hans stora Ballade før piano (1876). Pianoverket Slaatter (1903) är fotat på låtar för hardingfele och kännetecknas av en djärv dissonant harmonik. De anses ha påverkat Bartóks folkmusikarbete. Den folkliga tonen präglar också ett flertal av G:s lättillgängliga kortare pianokompositioner. Dessa Lyriske Stykker utkom i tio samlingar 1867-1901 och rymmer några av hans mest bekanta kompositioner, bl.a. Bryllupsdag på Troldhaugen och Til Vaaren. Som sångkomponist är G. betydande, kvantitativt (ca 150 sånger) som kvalitativt. Sina första texter hämtade han ur den tyska litteraturen, men senare inspirerades han främst av samtida norsk och dansk poesi. Hans hustru var en skicklig interpret av dessa melodiskt rika sånger, bl.a. "Jeg elsker Dig" (1864; H.C. Andersen), "Det første Møde" (1870; Bjørnson), "En Svane" (1876; Ibsen), "Vaaren" (1880; A.O. Vinje) och sångcykeln "Haugtussa" (1895; Arne Garborg). Som körkompositör framträdde G. bl.a. med Landkjenning (1872), för kör och orkester, Album for Mandssang (1878) samt Fire Salmer (1906), för blandad kör, hans sista verk. Schumann liksom Chopin var naturliga utgångspunkter för G:s stil, men framför allt blev han den norska tonens främsta, skolbildande målsman. Med sin lyriskt romantiska hållning förenade han ofta robust rytmik, med rötter i folkdans som halling och springar, och en dristig personlig harmonik, vilken gav impulser till impressionister som Debussy och Ravel. G:s egna tolkningar av några pianoverk har bevarats i inspelningar från hans sista år. En syssling till G. blev farfar till Nordahl G. /EHg