Nicodemus Tessin d.ä.

Namnvarianterauktoriserad namnform: Nicodemus Tessin d.ä.

DatumLevnadsår: 1615 - 1681 Dödsår: Död 1681 Födelseår: Född 1615

Kön

Platser

Nationalitet

Funktion

Relaterade personer

BiografiBiografi: [2002-05-06] Arkitekt, kunglig arkitekt från 1646, stadsarkitekt i Stockholm från 1661. Tessin kom 1636 som fortifikatör från Stralsund till Sverige, där hans uppgifter gradvis försköts från befästningskonst och stadsplanearbeten till rikets främsta arkitekturuppgifter. Jämte Jean de la Vallée kom Tessin att i svenskt byggande introducera den romerska och franska klassicismen. Efter några mindre byggnadsuppdrag åt Axel Oxenstierna sändes Tessin 1651-53 på en studieresa till Tyskland, Italien, Frankrike och Nederländerna. En huvuduppgift åren därpå blev det aldrig fullbordade Borgholms slott. Kring 1660 framträdde Tessin som Sveriges ledande arkitekt. Han kom att personifiera arkitekturens ställning som central ämbetsangelägenhet, bl.a. som Stockholms förste stadsarkitekt. Kalmar domkyrka (påbörjad 1660) är som tolkning av den protestantiska kyrkobyggnaden en självständig sammansmältning av centralkyrka och romersk långhuskyrka. I Drottningholms slott (påbörjat 1662) skapade Tessin en kunglig lantbostad efter franska mönster, med uttrycksfulla rum kring mittpartiets trappor och en dynamisk volymbildning. Liknande symmetriska bostadsmönster utvecklade Tessin i några mindre slott, bl.a. Salsta och Sjöö i Uppland och Mälsåker i Södermanland. Här introducerades i några fall den centrala salen som avtecknar sig i volymen och projiceras mot trädgården. En pregnant takfotsarkitektur och en kraftfull vertikalitet betonad av pilastrar kännetecknar såväl dessa verk som Bååtska palatset (1669) och andra stadspalats i Stockholm. Riksbanken vid Järntorget (1675-82) utformades som ett veritabelt romerskt palats, kanske under intryck från sonen Nicodemus Tessin d.y. Flera av Tessins uppdrag, bl.a. för Stockholms slott och Karlskrona gick i arv till sonen, och de bådas insatser är i vissa fall svåra att särskilja. Källa: NE [EHG]

Externa länkar