• NamnNicodemus Tessin d.y.
  • Verksamhet/Titelarkitekt
  • Könman
  • Nationalitet/ Levnadsårsvensk, Född 1654-05-23, Död 1728-04-10
  • PlatserFödelseort: Nyköping, Sverige
    Dödsort: Stockholm, Sverige
Biografi[2002-05-06] Arkitekt, hovarkitekt från 1676, stadsarkitekt i Stockholm 1682-1715, överintendent från 1697, kungligt råd från 1712. Tessin var det karolinska enväldets ojämförligt ledande arkitekt. Förutom genom skolning hos fadern kvalificerade han sig genom studier i Rom 1673-78, där han kom under inflytande av Gianlorenzo Bernini och var elev hos Carlo Fontana. Genom resor i övriga Europa och längre vistelser i England och Frankrike etablerade han under de följande åren en internationell position.

Efter faderns död 1681 övertog Tessin arbetet med Drottningholm, där slottskyrkan och framför allt trädgården blev hans uppgifter. Kyrkor för Kungsör (Kung Karls Kyrka) och Karlskrona (Trefaldighetskyrkan) utformades också ur faderns projekt med centralkyrkans modell. Steninge slott i Uppland (1694-98) utvecklade barockherrgårdens sammanflätning av byggnad och omgivningar genom terrasser, trappor, paviljonger och en mot trädgården projicerad huvudsal.

Den fasta byggnadsvolymen som löses upp och öppnas mot omgivningen blev ett grunddrag också i Tessins främsta verk, Stockholms slott. Från hans första byggnadsprojekt kring 1690 återstår norra längan med Karl XI:s galleri. Efter slottsbranden 1697 genomförde Tessin en radikal omgestaltning, som en förstorad idealversion av ett romerskt hus med fyrkantgård, symmetriska rumssviter, av balustrader dolda takfall och fyra olika entréfasader. De kompletterades med utsträckta lägre flyglar, ramper, trappor och trädgårdsarrangemang. Tessins arkitektoniska virtuositet visas bl.a. i trapphusen i öster och väster. Rumskompositionens originella höjdpunkt bildar dock södra längan, vars höga, kupolvälvda trappvestibul symmetriskt omges av slottskyrka och rikssal.

I slottets omedelbara närhet utförde Tessin bland annat hovstallar (rivna) och det egna palatset vid Slottsbacken (se Tessinska palatset). Ett mer grandiost projekt för slottsomgivningarna presenterade han 1712. Det domineras av axeln mot norr från slottet, vars fond tänktes bildad av en karolinsk krönings- och gravkyrka. I någon mån blev denna utopiska huvudstadsvision förverkligad vid 1700-talets slut. Även för det nygrundade Karlskrona tycks Tessin ha utvecklat en idealstadsvision. Sent förverkligades där Fredrikskyrkan (1720-58).

Tessin utförde många projekt utanför Sverige, bl.a. för Amalienborgs slott i Köpenhamn och för Louvren i Paris. I ett europeiskt samtidsperspektiv var hans arkitektur ortodoxt sträng och klassisk, vilket gav förutsättningar för en bestående uppskattning inom 1700-talets rationella ideal. Som trädgårdsarkitekt har Tessin betraktats som André Le Nôtres främste lärjunge utanför Frankrike.

Tessins senare år ägnades i hög grad åt politiken, med ett växande centralt ämbetsansvar. Att Tessin också ansåg sig personifiera arkitekturen som institutionell riksangelägenhet framgår bl.a. av hans stora samling av internationellt anskaffade ritningar, gravyrer och arkitekturskrifter. Källa: NE [EHG]
Föremål
Hôtel de Saint-Aignan, Paris. Källarplan
Hôtel de Saint-Aignan, Paris. Plan av bottenvåning
Hôtel de Saint-Aignan, Paris. Plan av andra våningen
Hôtel de Saint-Aignan, Paris. Entré- och gårdsfasad samt sektion genom ena flygeln Hôtel de Saint-Aignan, Paris.
Hôtel de Saint-Aignan, Paris. Fasad av ena flygeln och sektion genom corps de logis och entrélängan
Jean de la Vallées plan till ombyggnad av Stockholms borg, insatt i stadsplan, troligen av Nicodemus Tessin d.ä. Kompletterad med bl.a. svängda högvaktsflyglar av Nicodemus Tessin d.y.
Paradsäng, Steningesängen
Förslag till centralkyrka. Plan
Marmorgolv i ett venetianskt palats
Förslag till tre golv/ golvmosaiker. Numrerade nr. 9 - 11
Förslag till tre golv/ golvmosaiker. Numrerade nr. 6 - 8.
Palazzo Ruspoli (f.d. Caetani), Rom. Plan över trapphuset
Kupolprofiler. Studier efter Vitruvius, Palladio, Bramante, Serlio, Alberti och Scamozzi
Villa Giulia, Rom. Murprofiler
Villa Giulia, Rom. Murprofiler från nymfeet
Villa Giulia, Rom. Plan av ett parti av huvudgårdens halvrunda arkad
Villa Giulia, Rom. Plan och elevation av ett parti av nymfeets fondarkitektur
Villa Giulia, Rom. Parti av rikt ornerad jonisk kapitälvolut
Villa Giulia, Rom. Tvärsektion genom trädgårdsbyggnaden och ett joniskt kapitäl
Villa Giulia, Rom. Profiler och detaljer
Alaleonakapellet, SS. Domenico e Sisto, Rom. Elevationsstudie
Arkitekturdetaljer, takgesimser och fönsteromfattningar, från palats i Rom
Exedran i Villa Aldobrandinis trädgård, Frascati. Plan
Spiraltrappa, troligen från exedran i Villa Aldobrandinis trädgård, Frascati. Plan
Studie av exedran i Villa Aldobrandinis trädgård, Frascati. Detalj
    •  
    • Resultat 1066