Maillol började sin bana som målare och textil formgivare. Först i mitten av 1890-talet blev skulpturen hans främsta medium. Som skulptör ägnade hans sig nästan uteslutande åt kvinnokroppen som motiv. Hans konstnärskap formades i spänningsfältet mellan klassicism och modernism – i sina gestalter förenade han den antika skulpturkonstens monumentalitet med en strävan efter förenklade former. Som modeller använde han ofta bondkvinnor från sin hemtrakt i södra Frankrike, vilka han gav en tidlös, klassisk framtoning.