Beskrivning i utst. kat. Den ryska ikonen 1000 år, Nationalmuseum, Stockholm, 1989, kat.nr.22:

Joakims och Annas möte.
Det är i de apokryfiska evangelierna som Joachim och Anna, Marias föräldrar, omnämns. Man kan där läsa om hur det barnlösa paret, var och en för sig, fick ett änglabudskap att de trots hög ålder skulle välsignas med en dotter. Efter denna gudomliga uppenbarelse möttes de i en öm omfamning framför Gyllene porten, en av Jerusalems stadsportar, inte långt från deras bostad inom stadens murar.
"O hur hon flög i hans famn och lade händerna på hans bröst. Hur manteln fladdrade röd efter henn av den bråda gången", skriver Gunnar Eklöf i en dikt som utgör en ömsint beskrivning av just denna ikon ("Joachim och Anna" i samlingen Sagan om Fatumeh, 1966).
Också trampandet, dvs. det faktum att Joachim sätter sin fot på Annas toffel, har tolkats som ett ömhetsbevis. Troligare är dock att detta är ett tecken på makt och maktanspråk. Trampandet som maktsymbol återfinnes flera gånger i Bibeln och i kristen ikonografi. På sina håll lever fortfarande bruket att vid bröllop någon av kontrahenterna sätter sin fot på den andra partens, som tecken på maktanspråk.
De mättade, klara färgerna med huvudanslaget rött och grönt likaväl som den rika men väl sammanhållna kompositionen andas glädje och förhoppning. Betoningen på arkitekturen liksom på dess ornamentering tyder på en anknytning till Jaroslavl.
[slut]

Beskrivning i Icons, Nationalmuseum, Stockholm, 2004, kat. nr. 98:
Se beskrivning i den engelska versionen