För att skapa illusion av djup och atmosfär på ett platt underlag måste konstnären organisera behandlingen av ljuset. Möjligheterna är många, och måleritekniker och ideal har varierat genom historien. Ett sätt är att avbilda former genom omärkliga övergångar mellan belysta och skuggade partier. Andra lösningar bygger på skarpa kontraster mellan ljusa och mörka nyanser av samma färg, eller mellan olika färger.

Under 1800-talet var intresset för realistisk ljusåtergivning stort. Akademieleverna studerade 1600-talsmästarnas ljusdunkelmåleri – mörka scener upplysta av ett ensamt ljus eller en dold ljuskälla. Andra perspektiv öppnades av friluftsmåleriet, där konstnärerna utforskade atmosfäriska fenomen och optiska effekter. Utvecklingen av belysningstekniker skapade nya ljusmiljöer såväl inomhus som i stadsrummet.

Den här presentationen av verk ur Nationalmuseums samling handlar om ljuset i verkligheten och ljuset i konsten. Vilka är ljuskällorna? Hur märks de i bilden? Hur har konstnärer använt ljuset som verkningsmedel och motiv?

• Länk